Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 april 1868, sida 1

Från Danmark. Korrespondens till Handelstidningen). Köpenhamn d. 27 April 1868. Tung och tryckande ligger luften öfver oss; moln ha dragit upp på himlen, och ovädret hotar att bryta löst. Hvad skall det blifva af? Skall det äfven denna gång draga förbi, eller skall det nu bli allvar? Dessa äro de frågor, hvilka för ögonblicket enhvar här, som deltager i de inre politiska rörelserna, gör sig sjelf. Det är ovisshetens spänning, som gör ögonblicket så plågsamt. Enhvar, som följer något med den politiska situationen i Danmark, vet, att jag här talat figurligt. Det är den politiska horisonten, som är förmörkad, de upptågade skyarne äro valmenighetslagen, och ovädret, som hotar att urladda sig öfver oss, är ministerens hotelse att ingifva sin afskedsansökan. Jag har i ett föregående bref utförligt omtalat den s. k. frieller valmenighetslagen, eller, såsom motståndarne emellanåt kalla densamma , den andliga qvacksalverilagen. Man torde måhända deraf minnas, att lagen gick ut på att meddela hvarje samling af flera personer tillåtelse att, utan att utträda ur statskyrkan, organisera sig som religiöst samfund och sjelf välja sig en prest, hvilken dock måste ha konungens stadfästelse. Jag afslutade framställningen af lagförslagets historia med det meddelande, att förslaget, efter att hafva undergått första behandlingen i Landsthinget, hänvisades till ett utskott, der det ännu fanns, då biskop Kierkegaard afträdde som kultusminister. Här återupptager jag nu berättelsen, för att i korthet lemna en öfverblick öfver lagens sednaste öden och hålla läsaren au jour med denna sak, som