Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 april 1868, sida 2

på sednaste tiden haft, för att rådgöra om bästa medlen för att motarbeta den utländska konkurrens, , under hvilken de lida. Regeringen synes emellertid med mycket lugn åse denna agitation. I lagstiftande församlingen inlemnades den 20 dennes af regeringen följande lagförslag: 1) om nedsättning i taxorna för telegrammer inom Frankrikes gränsor, 2) om beskydd för uppfinningen af fabriksmönster, som varit förevisade vid allmänna utställningar, 3) om vicinalvägarnes fullbordande, samt 4) om samtycke till öfverenskommelsen mellan Credit foncier och staden Paris angående ett lån af 398 millioner fr. Förslaget om anslag till vicinalvägarnes (bivägarnes) fullbordan afser att smeka landtbefolkningen för den ökade konskriptionsskyldigheten. Om det sednast uppfunna nya skjutvapnet, mitrailleuse, meddelas följande enskildheter: ,, Vapnet har det yttre utseendet af en 12-pundig kanon och hvilar på en motsvarande lavett. Det skjuter på 300 a 500 meters afstånd och utbreder kulorna på en hel kompagnifront. Den kommission, som varit uppdragen försöken, beklagar, att hvarje man på kompagnifronten träffas af minst 5 å 6 kulor, så att åtminstone 4 af dessa kulor äro öfverflödiga, hvarigenom kostnaderna ofantligt ökas. För närvarande arbetas med stor ifver på de nya, för de franska kolonierna bestämda kanonerna. Redan äro 80 svåra kammarladdningskanoner färdiga, hvilka från Toulon skola afsändas till de vestindiska besittningarne. Dessa rustningar stå i nära förbindelse med de farhågor, man hyser för Förenta Staterna. ENGLAND. General Simpson, som under en del af Krimkriget hade högsta befälet öfver engelska armöen, har aflidit. Vid 19 års ålder började han år 1811 sin militäriska bana i kriget på Pyreneiska halfön, och två år derefter hade han avancerat till kapten. Vid Quatre-Bras erhöll han ett svårt sår, tjenstgjorde sedan på Irland och på ön Mauritius. Utmärkelser och befordran vann han 1845 i indiska kriget. Till Krim gick han som chef för generalstaben och efterträdde lord Raglan som högste befälhafvare. Efter sina tvenne misslyckade stormningar afbefästningarne, höjde sig mot honom sjelf en storm af den allmänna opinionen, som han icke förmådde motstå. Befordran till general och erhållandet af Bathordens storkors voro icke läkemedel nog för de många smädelserna; general Simpson nedlade sitt befäl, och sir Codrington blef hans efterträdare. Sedan Krimkrigets slut lefde generalen i tillbakadragenhet på sitt gods Horringer vid Edmunds: St. Bury. Arbetsinställningen i stenkolsdistrikten uti södra Lancashire har nu tagit den utsträckning, att 20,000 arbetare gå sysslolösa, och det säges vara föga utsigt för, att stridigheterna i godo skulle kunna biläggas. SPANIEN. Telegrafen har meddelat underrättelse om, att den spanske ministerpresidenten marskalk Narvacz aflidit. Don Ramon Maria Narvaez y Campos, hertig af Valencia, var född i Loja (i Andalusien) år 1795 och uppnådde således en ålder af 73 år. Han tillhör den talrika klass af män, som oroligheterpa i Spanien gifvit tillfälle att svinga sig upp från en ringa ställning, och i statsmannaduglighet intog han ovilkorligen första platsen bland dem, under det han i anseende som härförare delade rangen om företrädet med sin medtäflare Åspartero. Som mycket ung deltog han i befrielsekriget mot Napoleon I, och efteråt kämpade han — likasom Espartero — i Sydamerika mot de upproriska kolonierna. Vid inbördeskrigets utbrott 1833 var han öfverste, och genom sina segrar öfver Carlisterna svingade han sig snart upp till brigadgeneral. Men då frukterna af hans seger öfver Carlistgeneralen Gomez beröfvades honom genom hans undergeneral Alaixs olydnad, och den sistnämnde genom Esparteros inflytande fann stöd hos regeringen, tog han afsked. Härifrån härrör fiendskapen mellan dessa tvenne berömda generaler, hvilken öfvergick till politisk fiendskap, då Espartero blef progressistpartiets erkände ledare och Narvaez slöt sig till samt fick ledningen af partiet moderacos. Han blef likväl snart ånyo satt i spetsen för en kår för att undertrycka ett guerillauppror i La Mancha, och sedan han utfört detta värf blef han 1839 kallad till Madrid med sina trupper för att understödja ministeren mot Esparteros då allsmäktiga inflytande. Hans intåg väckte allmän beundran, för det hans soldater icke vore klädda i trasor och icke tiggde på gatorna; men då kabinettet af Espartero lät skrämma sig att göra Alaix till krigsminister, tog Narvaez afsked och drog sig tillbaka till sin födelsestad Loja. På grund af hans tvifvelaktiga hållning under ett uppror i Sevilla instämdes han inför en krigsrätt, och detta nödsakade honom att fly till Frankrike, der han uppehöll sig under Esparteros regentskap från 1840 till 1843. Från Paris ledde han i förbinlelse med enkedrottningen Maria Christina, hvilken sistnämnda Espartero störtat som regentinna för den omyndiga drottning Isabella, motståndet mot Espartero, och gynnades häruti af franska regeringen, som ständigt höll med moderados, under det England understödde progressisterna. tz: OR NR NRO RR CER XR RR RO RR AUG