Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 april 1868, sida 1

ovanhgt htet kale unnes 1 jorden. 11 RIKSDAGEN. Thorsdagens sammanträden. öfverläggning inom kamrarne angående lagutskottets betänkande N:o 31 rörande föreslagna ändringar i kommunala röstberäkningen. Första kammaren. Till en början hade utskottet uti 1:sta punkten hemställt, att riksdagen måtte lemna utan afseende en till utskottet öfverlemnad motion af hr J. Ericson om tillsättande af ett särskildt utskott, hvilket skulle ega att handlägga alla vid denna riksdag förekommande kommunalfrågor samt tillika granska gällande kommunallörfattningar m. m. — Denna punkt blef af kammaren utan diskussion godkänd. Uti 2:dra punkten yttrar sig utskottet i anledning af hrr Danielssons, Olausons och W. Nilssons förslag, att vid all kommunalomröstning rösterna måtte räknas efter hufvudtalet, ett yrkande, som äfven alternatift framställts af hr Hierta i afseende på beräkningen af rösterna vid val till stadsfullmäktige inom hufvudstaden. Ehuru erännande, att samtliga dessa förslag egde den förtjensten att dermed afsåges att sullkomligt följdriktigt tillämpa en bestämd grundsats, hade dock utskottet funnit sig förhindradt tillstyrka riksdagens bifall till berörda förslag. Af de talare, som vid denna punkts före iragving begärde ordet, framställdes ej något yrkande om afslag å punkten. Hr Wallenberg uttalade i allmänhet den önskan att för det närvarande inga förändringar i kommunallagstiftningen måtte ifrågakomma. Aldra minst vore nationen mogen för personlighetsprincipens omedelbara tillämpning på den kommunala röstberäkningen. För att ådagalägga huru föga vederbörande begagnade sig af de tillfällen, då röstning per capita vore medgifven, meddelade statsrådet Lagerstråle några upplysande förhållanden, hemtade från åtskilliga rådmansval m. m. i Stockholm, vid hvilka valtilltällen alla få rösta som ega rätt att välja riksdagsmän. Ehuru det örelölle naturligt, att största och lifligaste intresset borde göra sig gällande vid val, som afse tillsättandet ar egen styrelse, visade sig dock af officiella uppgifter, att af S,561 röstberätti dast 624 inställde sig vid ett år 1866 fö rådmansval, att vid ett år 1867 förrättadt enahanda val 330 infunno sig vid valurnan samt att vid val af justitieoch handelsborgmästare i röstningen deltagit vid förstuämnda tillfälle 447 och det sednare 207 röstande. Sådant tycktes ej visa särdeles stort intresse hos de röstberättigade. Innan den nya kommunal-lagstiftningen kom till stånd förekommo ofta inom regeringen klagomål derötver att bolag påförts kommunatutskylder utan att desamma vore tillerkända rösträtt inom kommunen, IHärötver hörda hade kommunerna förklarat sig ej vilja förvägra bolagen sådan rösträtt, blott den ansågs medföra skyldighet att skatta till kommunen. Sålunda hade då ej försports någon benägenhet att utestänga bolagen från rösträtt. IIufvudsaken vore att förekomma det öfverväldigande inflytande, som i afseende å den kommunala rösträtten kommit bolagen till del; ocn förslag derom vore ju redan vid denna riksåag väckt. Då vår representation hufvudsakligen vore byggd på kommunal grund borde man i öfrigt gå varsamt tillväga i fråga om ändringar i denna lagstiftning, som för att ej utsättas för alltför täta rubbningar väl torde böra tillerkännas grundlags helgd. Seden vidare hrr v. Gegertelt, Berg, Säve, och grefve E. Sparre yttrat sig, alla för bifall till punkten, blef densamma af kammaren godkänd. Utan diskussion godkändes härefter 3:dje och 4:de punkterna, deri utskottet jemväl afstyrkt bifall till förslag om införandet dels af percapit ning vid val till alla kommunala befattningar, dels ock af graderade skalor för den kommunala rösträttens utöfvande. Under erinran derom att, enligt nu gällande stadgande om rösträtt i stadskommun utom Stockholm, ingen till kommunen skattskyldig person är röstberättigad med mindre han till staten erlägger en riksdalers bevillning efter andra artikeln i bevillningsstadgan, samt då det synts billigt och rättvist att alla de kommunens medlemmar, som till densamma erlägga utskylder, erhålla en deremot svarande rättighet att i dessa utskylders bestämmande taga del, hvilket tven för den största och fo. aste bland rikets städer medgitvits utan att, enligt hvad kändt vore, nå nheter deraf följt, hade utskottet, med stöd af motioner i ämnet, uti 5:te punkten hemstallt att riksdagen ville tör sin del besluta, det 1 mom. 5 12 i förordningen om kommunalstyrelse i stad d. 21 Mars 1862 skall erhålla följande föraudrade lydelse: Den, som vid allmän rådstuga röstberättigad är, eger en röst tör bevillning efter art. II bevillningsstadgan, till och med en riksdaler, samt vidare en röst för hvarje derutöfver efter nämnda artikel påförd hel riksdalers bevillning till staten. Rörande denna punkt uppstod en liflig diskussion, hvarunder grefve C. G. Mörner förklarade ig ej kunna instämma med utskottet, som här börjat sina tumningar på kommunalskalan. Tal yrkade derför afslag å utskottets hemställan, öfygad som han var att ett godkännande at densamma skulle komma att utörva ett menligt inflytande på riksdagens sammansättning. Samma äsigt delades äfven af frih. Tersmeden, hvilken. under erinran att nu föreliggande punkt vore det första från utskott inkomna förslag, som afsåg ändring af kommnnal-lagstiftningen, uppmavade kammaren att noga se sig före innan den biträdde ett förändringssystem, som ingalunda på