Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 april 1868, sida 3

— Redogörelse för Gefle landstings seminariams verksamhet — under lärokursen 1867—068. Öfver detta seminariums verksamhet under ofvannämnde tid hafva vi redan lemnat en sammandragen berättelse, men meddela nu fullständigt, såsom varande af allmännare intresse, skolinspektören herr C. A. Rydbergs redogörelse, hvilken är af följande lydelse: Vid början af nu afslutade lärokurs hade seminariet 17 qvinliga och 6 manliga elever, eller tillsammans 23. Af de qvinliga eleverna erhöll en under terminens lopp tillfällig anställning vid småskolan i Strömsbro. Af de öfriga eleverna hafva en manlig och en qvinlig ej nöjaktigt hunnit genomgå kursen, så att de utgåendes antal är 15 qvinliga och 5 manliga, eller tillsammans 20, af hvilka 19 med ådagalagda kunskaper och visad förmåga att sköta såväl distriktssom småskola och en (qvinlig elev) endast förberedande småskola. Understöd eller stipendiam baiva af landstingets kommitterade beviljats 10 af de fattigare afgående cieverna, som ej hafva eget hem i Gefle, newl. 5 stip. af 50 rdr hvartdera och 5 på 25 rdr hvartdera, eller tillsammans 375 10r rmt. Då afsigten med denna läroanstalt i främsta rummet är att bibringa undervisningsskicklighet så hafva de theoretiska och praktiska örningarne gått hand i hand, så att eleverna, sedan de blifvit något förtrogna med undervisningsmethoderna, fått, så mycket ske kunnat, dels turvis och dels efter anmälan, uppträda såsom lärare för hvarandra. För vinnande af insigt i den första undervisningen med nybörjare, har dels theoretisk undervisning i ljud-skrittläsemethoden meddelats och dels hafva eleverna genom besök i stadens skolor fött se såväl denna som andra methoder tillämpede. Beträffande det omfång af de särskilda läroämnena, som medhunnits under de fyra månader, lärokursen varat, bör jeg nämna, att enuru största vigt fästats vid att ei rortgå från ett lärostycke, förrän detsamma blifvit väl uppfattadt och förklaradt, hafva eleverna, genom sin i allmänhet berömvärda flit och sitt intresse fö läroömingarne, medhunnit jemförelsevis mycket på den korta lärotiden. Vid hristendomslindervisningen har, jemte bibeltörklaringar vid bönstunderna, begagnats J. Bäckmans bibliska historia och katekesen eter proiessor Hultkrantz i den af honom utgifna upplagan framstälda anvisningar. I svensk språklöra har ingen lärobok benats, utan har undervisningen genom ständigå praktiska ömngar meadelats muntligt, hvarunder icke blott rätistafning, välläsning och efter Kastmans methodiska anvisningar, Införande i innehållet, medhunnits, ytan äfven dei vigrigaste af modersmålets satsoch formlära, samt rättskrifning och fritt skriftligt återgifsande af små muntliga berättelser, I räkning har undervisning meddelats efter herr lektor K. P. Nordlunds metod och hafva räkneöfningsrne, genom herr lektorns godhetsfullt ofta meddlade åskådliga undervisning, varit icke allenast roande och dande för eleverna, utan kommer herr lektorns frivilliga undervisningsarbete säkert att bära frukt i utbredande af ett åskådligare och förnuftigare räkneundervisningssätt, än det vanliga. I skönskrifning har herr öfverläraren 8. A. Kinnvall godhetsfullt, af intresse för utbredande af en god skrifmetod, meddelat undervisning. I naturlära har jemte muntlig undervisning Berlins lärobok begsznats. Jag har i detta ämne varit angelägen om att förnämligast inlära hvad som behöfver särskild förklaring af läraren. I läroboken hafva eleverna inlärt första afdelningen ,om menniskan, men om djuren och vexterna endast kännetecknen på och indelningen af de särskilda djuroch vextslagen; femte afd. ,Om landete: sjette asd. ,Om vattnet; sjunde afd, Om luften, samt åttonde afd. ,,Om elden, värmet och ljuset. I svensk historia har Kastmans lärobok —