Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 april 1868, sida 2

UTRIKHS. FRANKRIKE. Såsom i går skulle senaten sammankallas, för att bestämma den dag, då den bekanta petition, som är riktad mot Duruys vördnadsvärda verksamhet och angäende den högre undervisningen, skall diskuteras. Emellertid är denna diskussion föregången af en liflig strid ij tidningarne. Mot Duruy uppträder här som alltid i första rummet Dupanloup, den ultramontant ilskne biskopen af Orleans, ,,hvilken, som en fransk tidning uttrycker sig, var lika röd som abbå, som han blifvit purpurfärgad såsom biskop. Motståndarne behandla den gode biskopen icke heller med lena händer; , Iemps kallar honom rent ut för inqvisitor. Denna tidning, jemte Libertö, ,,Journal des debats, ,, Opinion nationale och , Avenivr national hafva i synnerhet ställt sig på den upplyste undervisningsministerns sida, representerande tankens frihet och 1789 års principer. Jules Favre skall i morgon intaga sin plats i academic frangaise. Följande högst ovanliga tilldragelse har väckt oerhördt uppseende i Paris. För delaktighet i ett mord dömdes i slutet af förra århundradet till döden och blef aträttad Lesurques. En tid efter afrättningen blef bevisadt, att den afrättade varit oskyldig till det brott, tör hvilket han blifvit dömd. Hans efterkommande — ännu lefver en af hans döttrar — hafva under 70 år försökt att inför domstol fö skaffa den aflidne den lilla rättvisa, som numera kan vara möjlig d. v. s. erkännande af det undergångna straffets orättmätighet. Alla försök strandade mot den blinda vördnad, som de franska domstolarne hysa för en chose jugåe. Omsider har det likväl lyckats att genomdrifva en revision af processakten, och handlingarne befinna sig för närvarande i generalprokuratorns händer. Enär en ganska betydlig förmögenhet af Lesurques blef konfiskerad, så kommer staten — om arfvingarne efter honom vinna — att få utbetala flera millioner. ENGLAND. Sedan de engelska konungarnes eröfringståg till Irland, har denna ö endast högst sällan varit hedrad med kungliga besök. Det är nu 700 år sedan Henrik II eröfrade Irland, och under denna tid hafva blott tre sådana besök förekommit: ett af Georg IV och två af drottning Victoria, af hvilka det sednaste år 1853. Och likväl har Irland alltifrån huset Plantagenets