Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 april 1868, sida 3

Ä 9 Lagutskottets betänkande angående föreslagna ändringar i kommunala röstberäkningen. PDagbladet har förskaftat sig del af lagutskottets kommunalbetänkande, hvilket i dessa dagar lärer komma att utdelas till kamrarne, och meddelar derutur hvad utskottet yttrat beträffande den vigtiga frågan om förändrad beräkningsgrund för den kommunala rösträtten. I detta afseende utlåter sig utskottet på följande sätt: Utskottet har först tagit i öfvervägande herrar Danielssons, Olausons och W. Nilssons förslag, att vid all kommunalomröstning rösterna måtte räknas efter hufvudtalet, ett yrkande, hvilket äfven alternativt framställts af herr Hierta i afseende på beräkningen af rösterna vid val till stadsfullmäktige inom hufvudstaden. Samtliga dessa förslag hafva obestridligen den förtjensten att fullkomligt följdriktigt tillämpa en bestämd grundsats. En annan fråga är, huruvida denna grundsats lämpligen kan och i afseende på den kommunala rösträtten göras ande. Vid denna frågas besvarande möter först den synnerligen vigtiga omständigheten, att riksdagens första kammares sammansättning är bereende af röstberäkningen inom kommunerna. Redan vid sistlidne riksdag fästade dåvarande lagutskottet uppmärksamhet på den betänkliga rubbning i grundvalen för den nya representationsordningen, som hvarje rubbning af grunden för menigheternas sjelfstyrelse kunde medföra. Betänkligast torde dock rubbningen blifva, om, såsom nu ifrågasatts, personlighetsprincipen omedelbart tillämpades på all kommunal omröstning och följaktligen äfven på första kammarens bildande. En af den nya riksdagsordningens vigtigaste bestämmelser är den karaktersskillnad, hvilken blifvit uppdragen mellan de båda kamrarne och hvilken, — enligt justitie-statsministerns yttrande som åtföljde Kongl. ill ständerna aflåtna proposition om ett förändradt representationssätt — ,,väsendtligast består deruti, att den första kammaren utses med valfrihet inom hela riket förmedelst dels landstingen och dels de största städernas stadsfullmäktige, hvilka åter tillsättas af kommunernas medlemmar genom omröstning efter skattegrund, under det andra kammaren väljes mera omedelbart af inskränktare valkretsar med valfriheten bunden inom sen och med tillerkännande af lika röst åt hvarje våljande. Om nu landstingens medlemmar och stadsfullmäktige i städerna skulla väljas icke genom omröstning ,efter skattegrund utan per capita, så lärer väl ingen kunna neka, att, såsom förra lagutskottet anmärkt, sjelfya bildandet af första kammaren komme att antaga när stan alldeles samma karakter, som bildandet af andra kammaren, och att derigenom ett af grunddragen hos den förra utplånades. Då således den af motionären föreslagna förändringen i kommunala röstberäkningen skulle med fakti upphäfvande af en bland de vigtigaste bestämmelserna i den grundlag, som med så mycket bifall belsats af den allmänna meningen i landet samt 4 tid varit tillämpad, anser sig utlenna anledning höra till en dylik förändring afstyrka bifall pertill eger dock utskottet jemval andra skäl, hvilka utskottet vill söka utveckla i sammanhang med skörskådandet af de motiver, hvarmed nu ifrågavarande framställningar I beledsagade. Utskottet fäster sig mindre vid hvad hr Vanielsson i sin motion anmärkt beträffande de missförhållanden och olägenheter, som skulle genoni 422 nu eallande röstberakningen förorsakas, ty uti den omständigheten, att dylika olägenheter och missförhållanden möjligen förefinnas, ligger intet skäl, hvarfo deras afbjelpande skulle sökas just i peröstningans jnotörande. Deremot torde de åsigter, hvilka herrar Olauson och W. Nilsson uttalat, böra underkastas en närmare granskning. Den förstnämnde af dessa båda motionärer utgår från det antagandet, att då grundsatsen af jemnlikhet och likaberättigande vunnit tillämpning vid val af ledamöter utaf riksdagens andra kammare, en anpan röstberäkning icke längre bör följas vid val och vid beslut i kommunala angelägenheter den sistnämnde åter påstår, att endast personlighetsprincipens omedelbara tillämpning på den kommunala röstberäkningen kan tillfredsställa den stränga rättvisans fordringar. Att grunden för riksdagsmannaval till andra kammaren och för rösträtt i kommunala angelägenheter bör vara enahanda, förmår utskottet för sin del icke inse. Om kommunens verksamhet vore, ehuru inom en trängre sfer, helt och hållet likartad med riksdagens; då kunde möjligen en ssådan äsjgt synas berättigad; men detta är icke förhållandet. Kommunens verksamhet afser uteslutande dess gemensamma ordningsoch hushåll.