Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 april 1868, sida 2

Staden och Lånet. Herrar Stadsfullmäktige företogo, vid sitt i dag hållna sammanträde, till behandling följande ärenden: 1) I bevillningsberedningen för Majornas 1:a och 2:dra rotar utsågos till ledamöter: värdshusidkaren J. F. Svensson, klamparen Lars Olsson och handlanden C. P. Wiman, samt till suppleanter : förre sjökaptenen B. Olsson och stufvaren O. Holmström. 2) Vid behandlingen af Drätselkammarer.s hemställan om undanröjande af Stadsfullmäktiges beslut om minimi-försäljningspris för tomter i 13:de roten, begärdes ordet först af Hr Kobb, som förordade bifall till Drätselkammarens hemställan, dock med inskränkning tillsvidare till det tomtqvarter, som innefattar tomerna N:is 3—14. Hr Lundström motsatte sig bifall till Drätselkammarens hemställan. De fastställda minimipriserna för tomterna kunde ej anses för höga, men då icke destomindre spekulanter ej funnits, bevisade detta, att något behof af byggnadstomter ej för närvarande är förhanden. T alla händelser syntes det tal:n oegentligt att lemna Drätselk:n det begärda bemyndigandet. Staden, representerad af sina fullmäktige, är här egaren och Drätselkammaren endast förvaltaren. Det skulle väl vara ett bra ovanligt förhållande om den till desvarande egaren af en fastighet lemnade sin valtare fria händer att i sin närvaro afyttra fastigheten till hvad pris han funne för godt. I öfrigt trodde tal:n det vara stridande mot kommunalfärfattningen, att Stadsf:e öfverflyttade ett dem tillkommande åliggande på någon annan uayndighet. Yrkade således afslag å Drätselkammarens hemställan, men ville i stället föreslå, att Stadsf:e, med upphäfvande af sitt beslut om tomternas utbjudande på auktion, måtte bemyndiga Drätselkammaren att underhand, till fastställda minimipriser, afyttra de indelade och uppmätta tomter, om hvilkas försäljning beslut blifvit fattadt. Hr Heurlin förenade sig med hr Lundström. Hr Philipsson: Om tomterna kunnat försäljas till de bestämda minimipriserna, skulle Staden af desamma erhållit en inkomst af c:a 291,000 rdr och, efter afdrag af de för tomterna anslagna kostnader, uppgående till 115, 000 rdr, ett öfverskott af c:a 176,000 rdr. Ett sådant resultat skulle visserligen ha varit högst önskvärdt, heldst den årliga afkastningen af Hasselbladska ängen hittills utgjort 600 rdr, eller räntan å ett kapital af 10.:000 rdr. Men vore det väl klokt handladt att alls icke afyttra tomterna, derför att man ej kan för dem ålla hvad man ursprungligen beräknat? Den omständighet, att minimipriser varit fastställda, har faktiskt afskräckt spekulanter. Det bar ingalunda varit Drätselkammarens mening, att tomterna skola bortslarfvas, utan endast att få undanröjdt det för deras för åljning hinderliga beslutet om minimipriser. En sådan åtgärd vore hvarken stridande mot författningen eller mot förut af Stadf:e sattade beslut. Stadske hade nemligen i afseende på Getebergsängon lemnat-Drätselk:n ett alldeles likadant bemyndigande, som det nu ifrågasatta, — Gjorde man den mindst antagliga kalkyl, nemligen att endast hälften af de bestämda i minimipriserna skulle kunna erhållas för tomterna, så skulle inkomsten för Staden ta fall komma att uppgå till nära 146.000 rdr. Det är alldeles ej likgiltigt om de ifrågavarande tomterna förbli obebyggda eller ej. I årets budget ha inkomster för dessa tomter beräknats; sker nu försäljning ej, så får stadskassan vidkännas en brist i de för densamma kalkylerade inkomster Ansåg riktigast, att Stadsf:e bifölle Drätselk:ns hemställan, men ville rätt gerna biträda hr Kobbs förslag. lr Berger såge saken från en annan sida än de föregående talarne. Man hade afsett, att ä tH .. D