Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 april 1868, sida 2

preussiska regeringen ännu icke undertryckt. Åtminstone omtalar , Köln. 2eitoffentliggörandet af en ny antipreussisk proklamation, utgifven i Cassel och innehållande de häftigaste anfall mot den preussiska politiken. Engelska tidningen Morning Post anser denna proklamation vigtig nog, för att meddela den fullständig och låta den åtföljas af en ledande artikel. I proklamationen uttalas bland annat den fasta öfvertygelsen, att det nuvarande tillståndet i Tyskland icke kan blifva varaktigt; detta tillstånd fordrar nemligen, att alla tyska stammar skulle vara eniga om återupprättandet af ett fritt förbund. Proklamationen slutar med en uppmaning till churhessarne att änta på den rätta timmen, ty den är nära. ,,Morning Post ser i dessa förnyade manifestationer ett tecken till, att de flesta mindre tyska stater, som blifvit annekterade till Preussen eller tillhöra nordtyska förbundet, skulle, om en fri omröstning vore möjlig, obetingadt förklara sig för återinförandet af deras förra federativförfattning, men anmärker tillika, att de utan fremmande hjelp äro alltför svaga och obetydliga, för att kunna undandraga sig Preussens öfvermakt. ITALIEN. Den engelska , Times påyrkar på det bestämdaste, att engelska regeringen måtte vidtaga åtgärder för öfverlandpostens tagande ötver Brindisi, i st. för — som hittills — öfver Marseille. ,, Förstnämnde vägs företräde — så yttras det — kan i korthet uttryckas dermed, att posten får en kort landresa i stället för en lång sjöresa. Hvilken betydelse Italien, såsom den allmänna stråkvägen från Europa till Orienten, måste få, bevisas redan af den omständigheten, att resande från norra och en stor del af medlersta Europa skola se sig så godt som nödsakade att taga vägen öfver Italien. Från Simplon, från S:t Gotthard, från Spligen, från Brenner, från Sömmering sammanträffa alla Alpvägar i Bologna. Till och med resande från Wien till Orienten skola hafva fördel af att göra landresan öfver: Udine och Venedig till Bologna och Brindisi. Ricciotti Garibaldi har afrest till London i sällskap med engelske öfversten Chambers fru. Denna dame är så att säga Ricciottis andra moder; vid hans egen mors död upptog hon honom som eget barn, Riciotti är ännu ej fullkomligt återställd efter det sår, som han i slaget vid Mentana erhöll i handen, FRANKRIKE. Till ,,Hamb. Nachr. skrifves från Paris: .Under det sakerna i allmänhet taga en fredligare vändning, fortsätter krigsministern sina militära förberedelser, som ruinera nationen. I dessa dagar har han öppet för budgetskommissionen förklarat, att Frankrike ständigt måste hafva 20 divisioner, således 200,000 man, på krigsfot, så att de hvilken dag som helst kunna afgå till gränsen, Detta har dock varit de deputerade väl starkt. De hafva svarat ministern, att de nu blifvit trötta af krigsförberedelsernas eviga tvetydigheter, samt att regeringen en gång måste gifva besked, huruvida den anser ett krig vara nära förestående eller icke. I sistnämnda fall kunde man icke längre gå in på sådane anspråk, som hittills blifvit gjorda på nationen. Regeringen kan icke gerna medgifva, att ett krig är förestående, och lagstiftande församlingen skall derför troligen i år reducera armöbudgeten. Libertö omtalar en af Aristido Dumont i ett nyligen hållet föredrag utvecklad plan till en kanal från Dieppe till Paris, med hvilken plan Dumont varit sysselsatt under flera år. Förslaget innehåller tvenne delar: 1. Åstadkommandet af en stor handelshamn invid hufvudstaden, af samma beskaffenhet, som de håmnar, hyilka finnas London, Liverpool, m. sl. ställen, och 2, En kanal, bestämd att sitta denna hamn förbindelse med hafvet. Den föreslagna hamnen vid Paris skulle icke blott utgöras af en på slätten vid Genneviliers utgräsd oerhörd bassin, utan den skulle iven omgifyas af dockor och magasiner samt för öfrigt i kommersielt afseende inrättas som hamnarne i London och Läiverpool. Kanalen, som genom Seinensj: rätning skulle gå till Andresy samt der-: från öfver Gisöres och Gournay direktt till Dieppe, skall icke blifva längre än 170 kilometer, då Seinen nu från Paris till Dieppe är 366 kilometer, d. v. s. mera än iubbelt så lång. Dumont beräknar och bygger planen till stor del derpå, att fraktkostnaderna för en mängd tunga varor skulle blifva långt billigare än nu på ernvägen. Det yttras härom i ,,Libertå: Man har längesedan insett och förstår let nu än bättre, ate Paris, paktadt all in glans och sina präktiga arbeten, oakadt sin hefolkning af nära 2 millioner, och som inom 16 Å 15 år måhända skall nafva uppgått till 3 millioner, icke skall olifva, hvad det bör vara, innan det får ekt kommunikation med hafvet. Ala indra länder syggelektte sig med stora arveten. Förenta Staterfa bygga sin jernäg frän Atlantiska till Stilla Hafvet, och ?reussen har för afsigt en stor maritim canal genom sitt territorium. Frankrike år icke blifva efter. fin kanal från Pais till hafvet är icke blott ingen omöjlighet, utan rent af en nödvändighet. Kostraderna för hamnen och kanalen anses skola uppgå till 160 millioner, och i hvarje all skulle dessa utgifter vara till långt törre nytta än armå-utgifterna. UÖ Tahart4tt innehåller on mänga hantttal ——K————— od oK FA — —