het söker paschan förnämligast i utländningarnes inblandning i saken, isynnerhet si ryska agitationer och i transporten af flyktingar genom, fremmande makters fartyg. Dagens post. ÖSTERRIKE. I Kejsar Frans Josef synes för närvarande I befinna sig mellan en dubbel eld. Å ena sidan står den liberala riksrådsmajoritesten med sina förnyade önskningar och sin si ögonen fallande otålighet att erhålla kejsarens underskrift å de af riksrådet antagna liberala lagförslagen. Å andra sidan stå hela det katolska presterskapet soch den klerikalt sinnade delen af adeln, säfvensom det påfliga hofvet, som bestorma med böner och hotelser i motsatt riktning. Det är icke blott kejsarens moder, erkehertiginnan Sofia, och hans gamle lärare och uppfostrare, kardinal Rauscher (erkebiskop i Wien), som använda hela sitt inflytande för att omvända honom, utan äfven påfven sjelf, som i en lång, egenhändig skrifvelse lärer hafva lagt hela sin vältalighet i vågskålen för konkordatets upprätthållande. Kejsaren lärer hafva frågat Beust, om han kunde uppskjuta sitt definitiva beslut tills efter kejsarinnans nedkomst, som dagligen väntas. I korrespondenser från Wien omtalas tillståndet såsom kritiskt, enär den allmänna meningen i hufvudstaden är starkt uppretad och fordrar en ögonblicklig ratifikation af riksrådets beslut om äktenskapslagen och skollagen. Det bör dock anmärkas, att de liberala österrikiska tidningarne uttala sig lugnt och med förtroende om situationen, enär de säga sig icke kunna betvifla, att kejsaren som konstitutionell furste skall stadfästa de beslut, som landets representation fattat. Exkonung Georg af Hannover lärer hafva köpt godset Topolevec, beläget vid staden Sissek i Croatien, för en summa af 1,700,000 gulden. DONAUFURSTENDÖMENA. I intet europeiskt land hafva judarne hittills lefvat under ogynnsammare förhållanden än i Donaufurstendömena. Deras antal uppgår till ungefär 200,000, hvaraf omkring en femtedel säges mån början ha varit österrikiska undersåter, invandrade från Siebenbärgen, Bukowina och Ungern. I Donaufurstendömena hafva judarne — likasom i Galizien och Polen — så småningom arbetat sig upp till en betydelsefull ställning i samhället, enär de flesta penningeaffärer och en betydlig del bergerliga näringar kommit i deras hå mest af det skäl, ett dessa länder sakna en dristig och Intiytelserik medelklass. Den lägre adeln, som är mycket talrik i Moldau och Wallachiet, är till en del i penningaffärer beroende utaf den judiska köpmannabefolkningen, och har just af detta skäl alltid sökt uppreta de rumäniska småborgarne och den okunniga landtbefolkniugen mot den. Ett bevis härpå äro de talrika judetörföljerser, som under de sednare åren egt rum i furstendömena. Ännu förra året hände det, att österrikiska judar blefvo utplundrade och misshandlade i staden Berlad. En deputation, som anförde klagomål häröfver hos furst Karl och hans ministrar, blef ester hemkomsten kastad i tängelse. Österrike ålade sin representant i Bukharest, baron Edler, att ätaga sig de olycklige, men utan resultat. Saken synes vara den, att furst Karls minister Brotiano sjelf tillhör det parti, som önskar utöfva det största möjliga törtryck mot judarne. Emellertid har frågan om judarnes ställning i Rumänien kommit till en vändpunkt genom det lagförslag, som i förra månaden inlemnades i den lagstiftande församlingen uti Bukharest af 31 deputerade (alla tillhörande den demokratiska venstern), och som genom sina barbariska, till en del löjliga, bestämmelser ådragit sig alla kabinetters uppmärksamhet. Förslaget, som vi förut omnämnt, gick ut på att judarne för framtiden icke egde att i Donaufurstendömena förvärfva sig fast egendom; att: de endast fingo bo på vissa ställen; att des icke skulle fi sälja lifsmedel till andra än ; sina trosförvandter; att de borgerliga näringar, som kunde tilåtas dem, skulle inskränkas till ett ytterst ringa antal; att de skulle förbjudas att upprätta nya skolor och synagogor, samt en mängd bestämmelser i samma anda, Detta lagför-si slag har emellertid genast haft till följd i motsägelser från de utländska diplomatiska agenterna. Från Wien meddelas, att ryske ambassadören Ignatieff på sin resa genom den österrikiska hufvudstaden den 4 dennes konfererat med rikskanslern Beust om denna sak, samt att det är all sannolikhet för, att samtliga stormakterna i en identisk not skola protestera mot sådana åtgärder från den rumänska representationens sida. På de diplomatiska förfrågningar, som blifvit ställda till regeringen i Zukharest, lärer furst Karl hafva svarat, att hans ministrar stå alldeles utanför denna sak, ett påstående, som man dock icke rätt vill tro på i utlandet, Emellertid synes den oro, som det omtalade förslaget väckt, och de adresser, som judarne i Moldau tillsändt sina trosförvandter i andra länder, hafva gjort de radikala förslagsställarne något vacklande. Ett officiöst telegram från Bukharest af d. 1 d:s meddelar, att 10 af de 31 förslagsställarne hafva återtagit sina underskrifter, same att man af de återstående 21 väntar att de skola låta hela förslaget falla. Regeringen lärer i hvarje fall vara beredd på att bekämpa förslaget, i fall det skulle förekomma, Danmark. : Krigsministerns resa. ,,Berlingske Tidendes uti ett telegram i H. T:s gårdagsnummer . omnämnda förklaring är af soljande lydelse: ,I betraktande af den norliga unnmäriga nkat — aam Irvmimer — — —