känbar förlust. NN UTRIKES. FRANKRIKE. Den kejserlige prinsen skall d. 20 Apri — hans fars födelsedag — för första gån gen begå Herrans Nattvard. Denna hög tidlighet skall bevistas af alla medlem marne utaf den kejserliga familjen, blant hvilka äfven den nyss utnämnde kardina len Lucien Bonaparte. Från Paris skrifves d. 3 d:s till ,, Köln Zeit.: ,Det förtjenar under alla omstän ständighet uppmärksamhet, att ryktet stän digt förnyas om, att Drouyn de Lhuy åter skall blifva utrikesminister. Perso ner, om hvilka man vet, att de stå i et förtroligt förhållande till denne statsman påstå nu, att han har utsigt för att åte ställas i spetsen för de utländska angelä genheterna. Det är i hvarje fall märk ligt, att man icke ens i de officiella kret sarne förnekar möjligheten af, att , Sa dowaministern ånyo kan inträda i kabi nettet. Allmänheten har under de sed naste dagarne varit i en tryckt stämning och desto värre är det den beklaglige slesvigska frågan, som på nytt gifvit anledning till rykten om förestående diplomatiska steg. Desto mera glädjande äl det att kunna meddela, att utrikesministern Moustier i dag vid den vanliga mottagningen af de utländska diplomaterne uttalat sig på ett särdeles fredligt sätt Icke heller kejsaren försummar något tillfälle att yttra sig lugnande angående Frankrikes utrikes politik. Vi hafva att meddela den sorgliga underrättelsen, att den utmärkte utgifvaren af ,Revue des deux Mondes, Forcadvid sin återkomst från Venedig var sinnesrubbad och blifvit intagen i en kuranstalt för svagsinta. Han hade d. 3 d:s kommit till utrikesministören, der man märkte hans sinnessjukdom derigenom, att han kysste kabinettschefen de S:t Vallier och sade honom, att han af Victor Emanuel i present erhållit Borromeiska öarne, dit han nu för ett besök på 6 månader ville inbjuda kejsaren och utrikesministern. Först sade han sig likväl vara nödsakad att resa till London, för att förmedla den kejserlige prinsens förmälning med. grefvens af Paris äldsta dotter ENGLAND. De konservativa försöka alla tänkbara medel för att väcka den protestantiska fanatismen till förmån för den nuvarande irländska statskyrkan, samt att göra Gladstone så mycket som möjligt misstänkt En anonym insändare till ,, Morning Herald, som säger sig länge varit invigd i det ultramontana partiets hemligheter, kommer fram med det betängda påståendet, att Gladstone redan under sin sednaste vistelse i Rom med påfven blifvit enig om planen att störta den nu bestående statskyrkan på Irland, för att i dess ställe åstadkomma en katholsk statskyrka. .Detta bör — så heter det i nämnde artikel — icke förvåna någon, ty Gladstone är i själ och bjerta en god katholik, likasom alla hans närmaste vänner, ja, till och med några medlemmar af hans familj. Whitworth, en bekant civilingeniör och egare af ett kanongjuteri, har gjort en stor donation för unga civilingeniörers bildande. Utom den donation, som för de fattiga i London blifvit gjord af den bekante amerikanaren Peabody, torde Whitworths donation väl vara den mest betydande, som under lång tid förekor mit; den representerar nemligen ett kapital at 100,000 pd. st. Det öfverlemnas åt de unga männen sjelfva att välja ställe för inhemtande af sina studier, men vid slutet af dem äro de likväl skyldiga att underkasta sig en pröfning. Whitworth har förbehållit sig att under sin lifstid förvalta de donerade fonderna och tillsätta stipendiater; efter hans död skall denna rättighet öfvergå till presidenten i statsrådet eller till undervisningsministern. AFRIKA. På tal om det olyckliga tillståndet i Algier skrifver den franska , Opin. Nat.: ,Generalguvernören i Algier är i verkligheten att slags konung, som har sina stora och sina små hotmän, och regerar landet, hvilket icke ens har något valdt generalrad, alldeles efter sitt förgodtfinnande. I Frankrike betraktar man äfven Algier till den grad som ett fransyskt läger, att arinrättat sig der som i eget hem. De ka byråerna utgöra äfven en makt i mar ej så lätt kan skjuta åt sidan tt ord: öfverallt gilves det perso vilka äro intresserade af den nuva förvaltningens bibehållande, och vår: