L. J. IIIERTAS förlag har utkommit i alla boklådor i Sverge och Norge å 2 rdr: Tredje häftet af De Bildande Konsternas Historia, från slutet af adertonde århundradet till våra dagar, a Carl Gustaf Estlander. Docent vid Universitetet i Helsingfors. Tredje häftets innehåll: Konsten i Sverge under Gustaf III:s tid har tvenne skiften, det ena vettande åt decadenser och der dekorationsmålaren är störst, det andra åt antiken, i hvars anda Ehrensvärd tänker såsom Sergel och Masreliez skapa; ,italienska resan betecknar gränsen dem emellan. — Imellertid spri der sig konstsinnet äfven i form af dilettantism; desse konstens frivillige, med Ehrensvärd på sam. hällets höjder, med Hörberg i dess djup, och i sammanhang med de förre en blick på kopparsticke i våra dagar. — I den af Adelcrantz reorganiserade akademien vårdas de tveggehanda traditionerna decadensens och antikens, intill dess att, då beröringen med utlandet, mindre redan under Gustaf tid, så godt som upphör under sonens, all rörelse stannar kring Masreliez å ena, Hilleström å der andra sidan. — Ställningen 1815, då kritiken, utgången från lärdomssätet i Upsala, begynner at gifva ny fart åt musernas anspann: medan ,,Götiska Förbundet utpekar målet, romantikerne vägen och under det Hammarsköld svänger den kritiska piskan, går färden ånyo och emot nya rymder den fornnordiska mythens, den fosterländska och den svärmande känslans. — Det är i ,Sällskape för konststudium de nya traditionerna anknyta sig kring von Bredas teknik; med Sandberg öfverg! de till akademien, der samtidigt Westin gör sig stor med de gamla traditionerna; med Fogelberg gå de att anknytas vid den moderna konstens utveckling. Konsten i Sverge i medlet af 20-talet: dilettantismens frukter röjas i ett stort antal bestäl lare och konstsamlare, men synnerligast i det vigtiga tillskott de på denna tid utresande konstnä rerna erhålla. — Laurseus, Mörner och Södermark i Rom, Kiörboe och Wickenberg i Paris, sam naturskönarne, som från kontinenten återvände hem. — Konstföreningens stiftelse och den börjande beröringen med Tyskland: Wahlbom, Boklund och IIöckert. — Konstnärsgillet och den återtagn: tanken på en nordisk konst: Blomår. Samtidigt realiserar omsider Fogelberg Götiska Förbundets grundtanke i sina kolossala gudabilder och tanken på en svensk monumentalskulptur i sina ståndbilder; vid hans sida, såsom hans komplement, Qvarnström, och i båda deras fotspår Molin. — Me daljgravörkonsten går i nedstigande linie, och desslikes arkitekturen intill Scholander. — En blicl på Nationalmuseum och dess skatter, konstföreningsväsendet och akademien, såsom samverkand krafter till den lyckliga vändning svenska konsten tagit efter 1850, då anslutningen till skolan Dässeldorf begynner. Några ord om konsten i Finland före konstföreningens stiftelse 1846, eller något om det son fanns och något om det som kunnat finnas. Register ordnadt för skolorna. Alfabetiskt namnregister. IF Med detta häfte är det förtjenstfulla verket afslutadt och kostar fullständigt 6 rår rmt f3284.