Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 april 1868, sida 1

VP SP EE PEPE PARMA MPN t då bjelkarne utgjorde. . 5,514,987. N och sparrarne x 950,077. Exporten af bjelkar och plankor år 1866 uppgick till 68,464,221 k.-fot — 289, 159 nyläster.) Totalexportens lästetal för samma år utgjorde 449,894 nyläster, fördelade på 9,498 fartyg (eller i medeltal 47!(, nyläster pr fartyg), och visar sig alltså, vid lika fördelning, att ej mindre än 6,109 fartyg varit under år 1866 sysselsatta med utförseln af plankor ech bjelkar. En i sanning enorm verksamhet! Inom landet har trävarurörelsen framkallat i de norra orterna jernvägarne GefleDala, Hudiksvall-Forssa, Bergvik-Söderhamn och Marma-Sandarne, den sistnämnda anlagd utan någon slags hjelp från statens sida. — Utomdess plöjas sjöarne i Norrland af flera ångfartyg, som endast hafva till uppgift att befordra flottninger at trävaror. Vi äro icke i tillfälle att uppgifva de summor, som i och för trävaruhandteringen blifvit nedlagda på strömrensningar, ty det stora går ofta tyst och stilla fram, men vi känna, att endast på Ljusne elfs vattendrag blifvit för sådant ändamål nedlagdt mer än Två millioner Riksdaler, hvartill staten ej bidragit med mera än 33,000 rdr, och denna vattenväg är öppen för hvars och ens begagnande emot för alla lika gällande låga afgitter, utgörande alltså intet monopol för den eller dem, som derpå nedlagt de stora kostnaderna. Dessa data, hvilkas tillförlitlighet ej skall kunna med någon giltighet bestridas, böra visa hvilken ofantlig betydelse trävarurörelsen eger för vårt land och serskildt för Norrland. Om under blott ett tiotal år exporten af hithörande artiklar uppgått till 300 å 400 millioner rdr, så kan man fatta i någon mån hvilken inverkan denna rörelse haft på fäderneslandets välstånd och odling, kunnande också föreställa sig huru långt vi skulle hafva i detta hänseende stått tillbaka, derest icke företagsamheten och affärsskickligheten öppnat de rika näringskällor, som legat dolda i djupet af de ofantliga ödemarkerna i rikets nordliga delar. Så hafva ock dessa bygder blifvit i stånd att emottaga betydliga qvantiteter af det öfriga landets fabrikater, hvilka, till största delen från hufvudstaden, som i Norrland vunnit sin förnämsta handelsmarknad, afsändas till rikets norra län uppå de många ångbåtar, som för detta ändamål plöja Ustersjöns vågor, en förbindelse som för 20 år tillbaka tillfredsställdes genom 2:ne smärre ångbåtar. Bör det icke då betraktas såsom en oerhörd missuppfattning af de verkliga förhållandena, när man förkättrar denna välsignelsebringande rörelse, och när man till och med ifrågasätter dess nedläggande? I sanning, om de enskilta sågverksegarne också skulle kunna underkasta sig en sådan uppoffring för egen del, så hafva de dertill ingen rätt, när deraf skulle följa ett återförande till fattigdom och depopulation af stora landsändar, hvilka kunna — om förhållandena rätt ordnas — blifva alltmer välmående och odlade, bidragande i allt högre mån till hela rikets välfärd. t I — 2 kan ee we ee TF Innan vi afsluta dessa uppsatser, vilja vi, med hänsyn till det häftiga ropet om den skogsförödelse, som påstås vara förbunden med sågverksrörelsen, anföra några jemförande data beträffande skogskonsumtionen i och för jernförädlingen, hvilken jemförelse säkerligen skall för allmänheten blifva lika öfverraskande som den varit för oss sjelfva. En af landets mest framstående bruksegare lemnar följande uppgifter, grundade på en 25-årig erfarenhet: För beredande i masugn af 1 centner tackjern beräknas 2 tunnor träkol, samt vid beredande af 1 centner smältstycken från tackjern 11, tunna träkol. Då någon del utaf de svenska jernbruken vid smältstyckenas utvällning ifrån vällugnen begagna stenkol, så må de, ifråga om åtgång af kolved för denna process, uteslutas från beräkningen. Landets export af stångjern och smältstycken utgjorde 1866 centner 2, 832,289, hvarå afbränningen från tackjern utgjort 25 proc, som nu måste ingå i beräkningen för att kunna finna den åtgång på kol, som egt rum, således tillägg af 13:del — 944,096. Centner tackjern 3, 776,385, efter 2 tunnor kol pr centner summa tunnor kol 7,552, 770. Samma qvantitet tackjerns förvandling till smältstycken efter 1!(, tunna pr centner . . . 5,664,577, exporteradt tackjern centner 356,750 å 2 tunnor . . . . 713,500. S:a tunnor kol 13,930,847. En mila med 9 fots höjd och 91 fots omkrets, mätt midt på veden, således vid 4!, fots höjd, uppgifves af förstnämnde auktoritet innehålla 2,800 kubikfots trädmassa, lemnande 480 tunnor kol. Således åtgå 55(; kubikfot träd till erhållande af 1 tunna kol, eller för ofvanstående qvantitet kol, 81,263,274 kubikfot. Om man nu antager, att till kolningen begagnats 50-årig skog af 48 fots längd med 10 tums diameter vid roten och 6 tum på midten, hvilket innehåller 8 3 kubikfot, då visar sig, att landets produktion af stångjern, tackjern och smältstycken medtagit 9,751,593 dylika träd. För att kunna bringa detta antal träd till en jemförelse med hvad som de förkättrade sågverken förbrukat, hänvisas till K. B. H:ns i Vester-Norrlands län berät