Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 april 1868, sida 1

. .peloppen af försäljningsvärdet, särdeles för landets välstånd och ekonomi. unen framgå af följande siffror. land borde anse sig moraliskt förpligtadt att nedlägga sin rörelse, då det ej kunnat eller skall kunna förhindra, att icke en större eller mindre del af det timmer, bolaget årligen inköper till försågning, blifvit olofligt afverkadt på kronans skogar. Naturligtvis måste då samma anspråk ställas på alla sågverksegarne i de norrländska länen, hvilka lika litet kunna skydda sig mot inköp af åverkadt timmer; ja det kan ifrågasättas huruvida icke samma förhållanden betinga samma anspråk på sågverksrörelsen inom flera andra delar af landet. Det torde vara skäl att gentemot sådana anspråk ställa en teckning, om ock ofullkomlig, af hvad trävarurörelsen betyder för vårt land och särskilt för Norrland. Till att utföra denna teckning fullständigt, erfordras att känna trävarurörelsens inflytande på folkökningen samt befolkningens bergning och trefnad; hvad det exporterade virket angår; betydelsen häraf för sjöfarten; dess inverkan på framkallande af jernvägsanläggningar och andra kommunikationsleder, m. m. Då fullständiga statistiska data emellertid ej kunna på alla dessa områden erhållas, måste man här inskränka sig till hvad som i denna del är tillgängligt, hvilket likväl skall blifva nog, för att ådagalägga vigten af ifrågavarande näringsgren Befolkningstörhållandena i de norra läNorrbottens län räknade: år 1847. 52,430 inv. 1855. 64,642 1865. 74,576 Veslerbotten: år 1847. 61,606 inv. 1855. . T72,589 1865. . 88,361 Vesternorrland: år 1847. . 31,541 inv. 1855. . 101,683 1865. . 125,776 Med anledning häraf yttrar landshöfdingen i sistnämnda län, uti sin sednaste femårsberättelse; ,,att tillvexten måste under alla förhållanden anses högst betydlig och innebära ojäfaktigt vittnesbörd om länets framåtskridande i ekonomiskt och industriellt hänseende. Orsakerna härtill äro utan tvifvel flera, men torde i främsta rummet få tillskrifvas trävaruhandteringen, som, genom höga dagspenningar, tillockat en mängd personer från andra orter, af hvilka en icke ringa del här qvarstadnat och bosatt sig. l Enligt kommerskollegii berättelse utgjorde bevillningstaxeringarne: S i Norrbottens län: ; år 1845 . rdr 965: — 1866 3,112: — . i Vesterbottens län: p år 1845 rdr 702: 50. 1866 3,300:80. i Vesternorrlands län: a år 1845 . rdr 2,199: 50. ; 1866 75577:50. i Sågverksegarnes sätt att behandla sina arbetare är, inom de orter der de verka, tacksamt erkändt, och ett dylikt etablissement har vid verldstäflingen i Paris 18671 tillvunnit sig mention honorable för de affl detsamma vidtagna anordningar till befrämjande af arbetarnes ekonomiska och) sedliga väl. Privata kyrkor och skolor,! sjukkassor, egen fattigvård, sparbanker, 1 4 lånbibliothek, konsumtionsföreningar, skarpskytteoch sångföreningar, samt prydliga arbetarebostäder äro nu oskiljaktiga från våra större sågverk och lastageplatser i Norrland. I sammanhang härmed må anföras följande utdrag ur statsrådet frih:e Gripenstedts yttrande till statsrådsprotokollet den 21 Sept. 1865: Skogsvården och kolonisationen hafva blifvit ställda i en motsats till hvarandra, som, efter mitt omdöme, i verkligheten icke förefinnes. En rationell behandling af skogarne, hvartill i främsta rummet hör, att skogens alster i behörig ordning skördas: och realiseras, förutsätter nemligen tillgång : på arbetskraft, och skogshushållningen bör derföre i sitt eget intresse befordra landets bebyggande och uppodling. i I kommerskollegii berättelser rörande landets utrikes handel och sjöfart upptages värdet af varor, utförda med svenska; fartyg eller med norska till andra länder än Norge, i allmänhet efter pris på lossningsorten, med afdrag af tull och andra 8 omkostnader derstädes, samt vid utförsel i 5 norska fartyg med ytterligare afdrag af 1 frakt. Varor, utförda med andra främe mande fartyg, beräknas åter efter priset i 3 svensk hamn. Det är dessa från generaltullstyrelsen erhållna priser, som blifvit lagda till grund för den här nedan utförda beräkningen öfver värdena å landets export af trä, jern och spanmål. Här bör iakttagas, att då landets hela export för 1866 uppgifves i värde till rdr 107,066,000 rmt, så ingår deri frakten för de varor — uppgående i värde till 42,637,000 rdr — som utförts med svenska fartyg, hvilkas lästetal utgjort 132,503 nyläster. Denna frakt borde alltså, om den kunde utrönas, afdragas från totalsumman af exportens värde, innan man kan komma till en mera exakt jemförelse emellan de belopp, hvari de serskilta artiklarne ingå i totalexporten. Emellertid visar en beräkning, som uppgjorts efter priserna i svensk hamn, att k utförselvärdet år 1866 utgjorde: ht af enanmål alla slan 17 ARA AR I — — o ca OK — — — — —