Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 april 1868, sida 3

Wiklund. Ja, från början till slutet. Dom. Kom Wiklund hit till Lycksele den 11 Juli på eftermiddagen? Wiklund. Ja. a Dom. Hrarest slutades flottningsarbetet för den agen? Wiklund. På Forssnacken uti Hällforssen straxt nerom Lycksele. Dom. Hvad var det för tid på eftermiddagen? Wiklund. Det minnes jag ej riktigt. Kanske mellan 4 och 5 skulle det vara vi rodde upp till Markzins gård, der vi gingo i land vi andra, men J. W. Eklund rodde båten högre upp, der vi beställde qvarter. Hos Markzins uttogo vi proviant. Dom. Var ni länge hos Markzins? Wiklund. Vet ej hvad klockan var då vi gingo till qvarteret. Dom. Var det någon, som under edert uppehåll hos Markzins tillsedåe om uttagningen at de 117 sågtimmer, som låge uti Djupskolafvan? Wiklund. Joo, då jag gjort bort provianteringen, kallade Johansson mig afsides på gården midtför värdshusdörren och tillsade mig att jag och Eklundarne, mina båtkamrater, skulle uttaga timret på natten. Dom. Kan Wiklund upprepa Johanssons ord, vid denna tillsägelse? Wiklund. Vi skulle börja kloekan 12, kunde få begagna Ströms båt, som låg i afvan, och nog fanns det båtshakar. Dom. Var det någon, som hörde edert samtal årom? Wiklund. Neej. Dom. Bad Johansson att ni skulle gå försigtigt till väga, eller att ej tala om för någen hvad ni skulle göra? Wiklund. Nej. derom sa han intet. Olof Anton kom en stund derefter från smeden Holmlund, der han varit, för att få båtshakar lagade, och för honom talade jag om att vi skulle ut på natten, hvarefter vi begåfvo oss hem till qvarteret. Dom. Ni gick väl då till hvila ? Wiklund. Nej, vi voro hungriga och åto. Dom. Voren I uppe hela tiden? Wiklund. Det var ej så lång stund, jag åtminstone gick ej i säng. Dom. Hvilken tid gick ni ut att företaga arbetet? Wiklund. Kring klockan tolf. Dom. Ni följdes väl åt alla tre genom kyrkstaden? Wiklund. Jo, ett stycke, men sedan skildes Jonas och jag från Olof Anton, som gick landsvägen rätt fram. Vi andra två togo vägen nedåt elfven. Hvarest vi skildes åt minnes jag ej nu riktigt. Dom. Hvarföre skulle ni skiljas åt? b Wiklund. Je vi hörde att det bultade under ron. Dom. Uvad var det för slags buller, som hördes? Wiklund. Det liksom bultade i en båt och stöttes mot sågtimmer, och sedan vi kom litet längre ned sågo vi några stockar komma slytandes ur afvan. Derefter sågo vi Olof Anton komma fram på vägen i backen närmast bron och gingo vi då fram, jag minnes ej om han vinkade oss att komma, hvarefter vi alla tre följdes öfver bron till Ströms båt, som låg vid södra landet, och började utstickningen af timret. Dom. Vid hvad tid slutades detta arbete? Wiklund. Klockan var omkring 4 på morgonen, då vi återvände till qvarteret. Dom. Såg Wiklund Ström i närheten under natten? Wiklund. Jag såg honom gifva något tecken med en näsduk åt Markzin att komma upp på västgifvaregården. Jag var visst på strand nedom Markzins bryggstuga, då jag såg Ström gifva detta tecken åt Markzin, hvilken satt i båten ute på afvan, då vi gingo öfver bron. Dom. IIxad gjorde Markzin i sin båt? Wiklund. Han rodde fram och åter och syntes vara rusig. Dom. Kom Ström från gästgifvaregården? Wiklund. Ja, Olof Anton och Ström möttes förr än vi kommo fram. Dom. Tillsade Ström honom att taga reda på Markzins båt? Wiklund. Det vet jag ej riktigt, skedde visst innan vi kommo fram på landsvägen. Markzins båt drogo helt beskedligt i land. Dom. W Juud hade ju gått öfver bron och kommit fram till stranden nedom Markzins gård, då Ström syntes vinka åt Markzin och derpå följa honom uppför backen? Wiklund. Jaa. Dom. Sammanträffade Wiklund och Ström icke alls vid detta tillfälle? Wiklund. Ej förr än dagen derpå. Dom. Syntes Ström till sedan på natten under det ni arbetade med timmerutstickningen? Wiklund. Joo. En gång såg jag Ström gå i sällskap med Markzin öfver bron. Dom. Kan Wiklund med visshet uppgifva, om Ström någon annan gång passerade bron under natten ? Wiklund. Neej. Dom. På hvilken del af afvan arbetade ni, då Ström gick öfver bron i sällskap med Markzin? Wiklund. Ungefar i midten. Ih Syntes Ström gifva akt på hvad ni gjorde der Wiklund. Det kan jag ej säga. Dom. Huru var virket, som låg i afvan, märkt? Wiklund. Både med Baggböle och ångsågens märken, mest med det förra. Dom. Såg Wiklund någon kronostämpel, några öppna kronor på detsamma? Wiklund. Nej, det blef jag ej vis Dom. Det var väl Wiklund bekant att timret var inrodt i afvan at jageribetjeningen, efter ni gick så försigtigt till vid uttagningen? Wiklund. Nej, jag hade väl hört att jägarne intagit timmer, men om det fanns här eller längre sed i elfven, var mig obekant. Dom. Väckte ej heller Johanssons hemliga befalling. misstanke hos Wiklund, att det var kronans timmer som tillsägelsen gällde? Wiklund. Nej, det kunde jag ej förstå. Dom. Hörde Wiklund att Ström förbjöd uttagningen af timret från Djupskolafvan, då arbetsackordet för dagen uppgjordes? Wiklund. Neej. Dom. Det har blifvit uppgifvet att Johansson och Wistrand aftonen före uttagningen af timret skulle hafva mött Wiklund och bröderne Eklund, lervid Wiklund erbjudit Johansson att på natten uttaga det, men att Johansson förbjudit detsamma med orden: ,nei fanken, nog slipper du det. Wiklund. Det kan jag ej erinra mig. Dom. Hvad var Wiklunds afsigt med utstickningen af detta virke från Djupskolafvan; var det meningen att åtkomma det för egen eller sågverkens räkning? Wiklund. Nej, endast för att tjena mig något på natten. Man får nog ligga i när nattflytten stå att få. (Då flottningen passerar någon större vik af elfven, åtaga sig vanligen några raska karjar att på natten rensa den, på det ej hela flottningen skall på dagen deraf uppehållas). Dom. Kan ej Wiklund påminna sig Johanssons ord, när han tillsade om timmeruttagningen? Wiklund. Jo, han sade: fråga dina båtkamrater om de hafva lust att i natt uttaga timret, och derpå sade jag: nog uthärda de dermed. Dom. Och sedan blef det fråga om båten? Wiklund. Ja, Ströms båt. Åklag. Erinrar sig ej Wiklund detta Johanssons ande: ,ni få komma när det börjar mörkna? Wiklund. Nej, det mines jag ej. Åklag. Syntes det någon stängsel för slussöppningarna undar hran 2