Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 april 1868, sida 1

vi ha några steg härifrån, vid boulevarden, ett kafl med hundrasemtio biljardbord. Han gick till dörren och gaf mig ett tecken att följa sig. Byggnadsplatsen, dit min tillkommande mästare förde mig, liknade ett ofantligt Babelstorn. På gården arbetade en mängd stenhuggare, hvilka höggo stenblocken så fina som hyflade plankor, med en hastighet och en noggrannhet, hvarom jag ej kunnat göra mig en föreställning. En hel befolkning, som gick, kom, skrek, ropade och svarade hvarandra. Väldiga maskiner, som upplyftade ofantliga tyngder så lätt som fjädrar, ända till femte våningen. Hela denna befolkning tycktes drifvas af samma utvecklingskraft som maskinerna. Vid patronens inträde upphörde plötsligt sorlet i denna bikupa. Verkmästarne förde handen till mössan, helt militäriskt. — Saturnin! ropade herr Vorimore, i det han begagnade sina båda händer som språkrör. En storväxt, groflemmad karl med herkuliska armar framskyndade genast. — Ah, god morgon, Saturnin; jag rekommenderar den här gossen hos er; ni skall ha ögat på honom. Han kommer från Chartres med några ord från Magloire. Apropos, ni har ju kännt Magloire? Desto större skäl att låta hans skyddsling arbeta. Ni har ju förstått mig? Följ nu verkmästaren, min vän, ban skall dra försorg om er. Och detta ställets herrskare afskedade mig med en majestätisk åtbörd. (Forts.)