Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 april 1868, sida 2

IX. En jernvägsolycka. Hvar och en af de anfallande bar en nattsäck; de framtogo tåg derutur, bundo de kullslagna samt satte munkafle på dem. Monseigneur iklädde sig stationschefens rock och mössa; den ene af männen, som ej var någon annan än poeten, tog biljettförsäljarens drägt och satte sig vid luckan. Klocksignalen förkunnade tåget, som kom från Dreux. — Gif akt! sade Monseigneur. Ett aflägset dån förnams och nalkades, två gälla hvisslingar hördes, och lokomotivet stannade slutligen framför stationen. En enda resande steg af, några bönder, till hvilka poeten hade sålt biljetter, intogo sina platser. Monseigneur lät ringa med klockan för att beordra afgången. — Hör på der borta! ropade konduktören. — Hvad är det? — Ni måtte vara nykommen här? Haafför frågar m det? Har är då herr Bergier, stationschefen?