Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 april 1868, sida 2

Göteborg den 2 April. Vår riksdag har inom kort att fatta beslut i en fråga af betydlig vigt såväl i ekonomiskt som principielt hänseende. I ekonomiskt hänseende gäller det, huruvida rikets skattdragande innevånare skola erlägga det belopp af omkring 3 millioner rdr årligen, som utgår ur folkets fickor i form af tull på råsocker — om, säga vi, rikets skattdragande innevånare skola erlägga denna summa till statsverket, för hvars behof tullen blifvit påförd, eller om den efterhand skall tillfalla egarne af redan bestående och framdeles uppkommande hvitbetsockerfabriker. I principielt hänseende gäller det, huruvida vi skola afvika från den väg, som sundt förnuft och erfarenhet bekräftat vara den riktiga, nemligen att lemna alla näringar åt deras fria naturliga utveckling oberoende af privilegier, som allmänheten får dyrt betala, på samma gång som de i längden lända näringarne sjelfva till skada; eller om vi åter skola medgifva konstladt skydd åt en näring, för att slutligen, såsom konseqvens häraf, nödgas medgifva det åt flera. . En motion om accis på hvitbetsockertillverkningen förelåg redan vid 1867 års riksdag. Frågan var då ny för vårt land, och våra lagstiftare icke förberedda nog på dess behandling. De som voro intresserade för upprätthållandet af det skydd, som den ifrågavarande fabrikationen åtnjuter genom tullen å råsockret, förstodo att vinna landtmannaintresset för sig genom frasen, att motionen ,, åsyftade en ny beskattning på det redan så tryckta jordbruket, detta med den verkan att andre kammaren afslog motionen med 91 röster mot 67, medan första kammaren antog den med 45 röster mot 44. Det torde nu emellertid vara tydligt, att motionen, långt ifrån att afse en ny beskattning på det svenska jordbruket i allmänhet, åsyftar att rädda jordbrukarne, af hvilken klass ju största delen af våra skattdragande innevånare består, från den dubbla beskattning, som skulle uppstå, om statsverket, beröfvadt de inkomster det har af råsockertulen, nödgades att under en annan skatteitel pålägga nationen pålagor till samma belopp, medan konsumenterna finge betala sitt socker lika dyrt som förut. Tydligt