Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 april 1868, sida 3

RIISDAOEHL. Utskottens verksamhet. Konstitutionsutskottet har afstyrkt frih. Schultnenheims motion om inrättande af ett statsdepartement för jordbruket och kommunikationerna. Statsutskottet har till riksdagen afgifvit utlätanden dels i anledning af K. M:t proposition, angående åtgärder till behöfvandes undsättning vid inträffande missväxt, dels i anledning af hr C. E. Casparssons motion om beviljande af ett läneunderstod å 500,000 rdr årligen under 10 års tid för befrämjande af vattenskadade markers torrläggning samt den odlade markens fullständiga grunddikning. I afseende å förstnämnda ärende har utskottet, som lemnat en redogörelse för undsättningsfondens nuvarande ställning, föreslagit, att riksdagen måtte medgifva, att allt hvad som återbetalas utaf de från 1S67 års början till närvarande tid, dels af undsättningsfonden, dels af det s. k. mindre kreditivet utgifna lån må till undsättningsfonden ingå intilldess den på sådant sätt influtna summan uppgår till ett sammanräknadt belopp, motsvarande de från undsättningsfonden från nämnda tid utgifna lån eller 818,368 rdr 69 öre, hvarefter allt hvad, som å förberörda låniderutöfver inflyter, bör af statskontoret till riksgäldskontoret inlevereras såsom afbetalning å de af mindre kreditivet lyftade medel; samt att till K. M:ts disposition, för behöfvandes undsättning vid missväxt eller felslagen skörd, må öfverlemnas icke allenast fondens nuvarande kontanta behållning jemte hvad som varder återbetaldt å fondens vid 1866 åls slut egande fordringar än ock hvad som genom inbetalning ä de från 1867 års början utgifna lån, vare sig af undsättningsfonden eller utaf mindre kreditivet kan inflyta, dock icke till högre belopp än ofvanstående summa å 818,368 rdr 69 öre; varande utaf de sålunda till K. M:ts disposition ställda tillgångar ett belopp å 50,000 rdr årligen afsedt att användas till undsättningar utan återbetalningsskyldighet. Hr Casparssons ofvannämnde motion har gifvit utskottet anledning hemställa, att riksdagen, utan att nu ingå i pröfning, huruvida staten för det i motionen afsedda ändamål bör anvisa medel, måtte i skrifvelse anhålla, det K. M:t efter inhemtande af landstingens och hushållningssällskapens yttranden, behagade taga ärendet under ötvervägande och derefter till riksdagen afgifva det förslag, hvartill omständigheterna kunna föranleda. Andra kammarens tillfälliga utskott n:o 1 har nu afgifvit utlåtande rörande de till detsamma remitterade af hrr P. Rosenberg, Hedluud, Grafström och A. W. Nilsson väckta motioner rörande folkskolan och elementarläroverken — och hafva desamma, efter afstyrkande af hr Rosenbergs förslag, att genom allmän föreskrift få bestämdt ett minimum af läroämnen och lärokurser för småskolan; samt samme motionärs förslag derom att ett minimum af läroämnen och lärokurser måtte bestämmas för den högre folkskolan, äfvensom att förklaring måtte gifvas, att hinder icke förefinnes för flickor, som genomgått ordinarie folkskola, om de så önska, föranledt till följande hemställanden från utskottets sida: att genom allmän lag måtte stadgas, det såsom vilkor för inträde i egentliga eller ordinarie folkskolan fordras hjelplig innanläsningskunskap; att den egentliga folkskolans kunskapsmått må ställas i jemnbredd med det som nu gäller för elementarläroverkets två lägsta klasser, med undantag af tyska språket samt med de modifikationer i öfrigt, som betingas af folkskolans kraf på en mera praktisk och afslutad lärokurs; att den egentliga folkskolans kunskapsmått bör utgöra vilkoret för inträde i högre folkskolan; att för inträde i elementarskola må erfordras samma kunskapsmått, med undantag af tyska språket, som nu fordras för inträde i samma skolas tredje klass, med samma modifikation, som i fråga om inträdet i den högre folkskolan; att tyska språket må inträda såsom undervisningsämne först i elementarläroverkets nuvarande tredje klass; att de två lägsta klasserna af de fullständiga elementarläroverken må helt och hållet bortfalla; att elementarläroverkens undervisningsplaner så ordnas, att ynglingen må kunna med ett visst afslutadt kunskapsmått utgå i lifvet på olika stadier at skolan; att den klassiska och den reala bildningslinien inom läroverken hållas i alla läroämnen förenade ända till 5:te klassen, så att latinet först inträder i nuvarande 5:te och grekiskan först i 6:te klassen; att enoch tvåklassiga läroverken må ombildas till högre folkskolor, under de vilkor, som för sistnämnda skolor äro gällande; att de åsigter utskottet uttalat derom att de klassiska språkstudierna ej böra bedrifvas vid andra läroverk än sådana, som hafva fullständiga klassiska linier, må läggas till grund för läroverkens ordnande i dessa delar; att vid en förestående, af behofvet påkallad reorganisation af rikets elementarläroverk, äfven måtte beaktas att i styrelsen öfver samma läroverk kommunernas och föräldrarnes målsmanskap må kunna göra sig gällande mer än hittills; att, vid den blifvande omorganisationen af rikets elementarläroverk, äfven frågan om en verksammare inspektion öfver samma läroverk må tagas i betraktande; att riksdagen må i skrifvelse till K. M:t öfverlemna hvad i förestående punkter vinner riksdagens godkännande, med anhållan om vidtagande af de åtgärder, som äro nödiga för undervisningsräsendets ordnande i enlighet med de sålunda a: riksdagen godkända grundsatser. Mot betänkandet hafva reserverat sig hrr Otter ström och Stendahl samt br A. W. Nilsson sär