upprorsfanan. De utländska krigsskeppen satte ögonblickligen 700 man i land till skydd för Sw a konsuler, och efter en kort underhandling nedlade de upproriske sina vapen. Gomeral Flores återvände och hans begge smer utvisades från landet inom 12 timraar. Derefter blef det fullkomligt lugn och ordning. Dagens post. ÖSTERRIKE. Man har i Wien väl knappast hyst något tvifvel om den hållning, som påfvestolen skulle intaga gent emot riksrådets beslut angående äktenskapslagen och de andra lagar, som gå ut på att genom representationens lagstiftande verksamhet Kullkasta flera af konkordatets vigtigaste bestämmelser. Det har derföre icke hellIer kunnat öfverraska regeringen, då det från Rom meddelats, att den påfliga kurian förkastat alla de förslager till revision af konkordatet, som blifvit framställda af Österrikes ambassadör vid påfliga hofret, grelve Orevelli. De liberala tidningarne i Wien se häruti endast ett glädjansie tecken till att brytningen med Rom ar fullständig. BELGIEN. Indep. Belge innehåller en utförlig berättelse öfrer oroligheterna bland arbetarne vid stenkolsgrufvorna i närheten af Charleroi. Redan för en vecka sedan hade arbetarne på flera ställen nekat att arbeta utan emot förhöjd lön. Då arbetarne vid grufvan n:o 5 den 26 Mars skulle nedhissas, kom en mängd andra arbetare, som under hotelser och handgripligheter tvang maskinisterna att åter upphissa sina kamrater. Alla arbetarne voro beväpnade med hackor, pikar och andra jernredskaper. En afdelning gendarmer framryckte, men mottogs äfven med hetelser. Då gendarmerna inkommit i byn, auföllos de plötsligt af samtlige arbetarne, och en våldsam och förbittrad strid uppstod. Den officer, Som anförde gendarmerna, blef svårt sårad genom ett slag i hufvudet med en hacka och måste bäras bort; tre gendarmer blefvo likaledes sårade, de andra måste fly. Äfven grufinspektören blef misshandlad och sårad. Då underrättelsen om allt detta kom till Bryssel, afsändes general Thibaut med trå infanteribataljoner och ett kavalleriregemente, för att med vapenmakt qväfva oroligheterna. Emellertid hade arbetarne, stolta öfver sin seger öfver gendarmerna, utöfvat en del våldsamheter, slagit in fönster och dörrar hos de flesta embetsmän i koldistriktet och höllo just på att förfölja poliskommissarien i Montigny, som satt sig till motvärn med en revolver, då en infanteriafdelning framryckte från Gilly. Berälhafvaren uppmanade dem att lemna plats, enär han ville in i en af byggnaderna, men arbetarne, som uppkastat en barrikad, förvägrade honom detta. Officern svarade, att hans trupper skulle gifva eld, om icke platsen utrymdes. Då arbetarne fortforo att intaga en hotande ställning, lät han soldaterna marschera 12 steg tillbaka och ladda sina gevär. Arbetarne svarade med ett hagel af sten och några gevärsskott, hvarefter soldaterna framryckte med fälld bajonett och gåfvo eld. Kort derefter flydde folkmassan åt alla håll. 20 personer blefvo sårade, deribland 2 fruntimmer; 9 ha aflidit af sina sår. Bland de sistnämnde var en ung man, som kommit från en begrafning och af nyfikenhet deltagit i oväsendet. De 2 sårade fruntimren hade kommit för att afhålla sina män från deltagandet i myteriet. Snart derefter inträffade betydligare afdelningar trupper af alla vapenslag, som besatte samtliga vigtigare punkter och byar i koldistriktet.