Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 mars 1868, sida 2

branche. A. TF. II. Y:r. UTRIKES. TYSKLAND. Vi hafva förut i största korthet omnämnt de ämnen, som — enligt konung Wilhelms throntal — komma att behandlas af nordtyska parlamentet. Bland dessa är äfven den konvention, som är träffad mellan Nordtyska förbundet och Förenta Staterna, hvarigenom 5 års oafbruten vistelse i sistnämnde stat och naturalisation emnar en tysk derstädes fullständigt medborgerliga rättigheter, och vice versa, så att en sådan tysk vid sin återkomst icke kan straffas för att hafva undandragit sig sin värnepligt eller liknande förseelser. Återvänder deremot den tyske emigranten dessförinnan, och qvarstannar han två år i sitt gamla fädernesland, så underkastas han ånyo sina pligter som infödd tysk. Denna konvention afslöts i Berlin den 22 Februari och har redan blifvit stadfästad i Washington, och denna konvention beecknar ett mycket vigtigt nationelt framåtskridande. Vossische Zeitung berättar, att preussiska regeringen i slutet af April eller början af Maj skall sända korvetterna Hertha (28 kanoner) och Medusa (17 kanoner) till farvattnen i Östra Asien, och tillägger, att det är att hoppas det dessa fartyg skola få, annan och vigtigare sysselsättning än att endast göra jagt på kinesiska och malajiska sjörötvare, eller att göra nordtyska förbundsflaggan känd i dessa hamnar. Preussiska regeringen afser härmed eventuelt besättande af en del landsträckor på ön Formosa, ,som icke hafva någon herrskare, och hvilka delvis stå under kinesisk öfverhöghet. Det meddelas äfven, att krigsskeppet Vineta, som med anledning af haveri ligger i Shanghae, mottagit order att företaga en rekognoscering till Formosa. Vinetas besättning lärer emellertid vara betydligt decimerad genom sjukdomar och desertering. Voss. 2eit. betviflar derföre, att fartyget skall hafva tolk nog för att kunna qvarlemna en del deraf på ön, sedan man hissat den nordtyska flaggan på ett eller annat ställe på kusten; , detta torde först kunna utföras, sedan Hertha och Medusa inträffa med friska krafter-. I samma artikel omnämnes äfven, att österrikiska regeringen om kort tid afsänder ett krigsskepp (IIelgoland) till de asiatiska farvattnen, för att grundlägga en österrikisk-asiatisk koloni, samt för att taga de Nikobariska öarne i besittning, hvilka en gång förut, under Maria Iheresia, varit österrikiska, derefter danska, och på hvilka England under den sednaste tiden fästat sin uppmärksamhet, med anledning af en uppmaning från guvernören i Pulo-Penang, en engelsk ö vid halfön Malaccas östra kust. ITALIEN. Från Venedig skrifves: ,,Mottagandet af Manins dödliga qvarlefvor var på alla venetianska bangårdar sannerligen rörande. I Verona, Vicenza, Padua, på alla ställen hade man anlagt sorg, tal höllos, blommor och immortellkransar lades på likkistan. Likkapellet vid Mestre, vid början af lagunerna, var storartadt. Intäget i Venedig den 21 dennes förtjenade en detaljerad beskrifning. Liktäget, som under sackelsken framskred på Canale grande, var feartadt. Minnet af Manin är ännu lifligt; qvinnorna sade till sina barn: ,, Han var Venedigs far! Alla fartyg i hamnen, äfven de österrikiska, visade tåget de öfliga hedersbetygelserna. Marcusplatsen var särdeles festligt prydd. Den katafalk, hvarpå likkistan var ställd, var utsirad i storartad stil. Vid foten af katafalken höllos tal vexelvis af fransmän och engelsmän. Det tal, som syndikern i Verona höll, då tåget passerade denna stad, har vunnit mesta bifallet. Hvarken konungen eller regeringen voro representerade, och