Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 mars 1868, sida 2

Article Image
alldra 4kKkrens aria Samt Karleksduetten med hertigen, med rätt mycken smak och känsla. Särskildt bör man hälla sgra C. räkning för den omsorg, hvarmed hon afhåller sig från att genom öfverdrifvet forcerande af sin icke synnerligen klangrika stämma söka aftvinga densamma en högre styrkegrad, än som verkligen förefinnes. — Sgr Bentami företer i hållning och sång föga af den elegans, som icke torde böra saknas hos den qvinnotjusande furste, han här har att föreställa, hvaremot hans vackert klingande tenor, nu såsom vanligt, tog ut sin rätt och tillvann sångaren ett uppmuntrande bifall. Sgra Cari (Maddalena) och sgr Cornago (Sparafucil) voro ganska väl på sina platser och bidrogo, hyar i sin mån, till ett godt utförande af den syperba quartetten i fjerde akten. — Sgr Cornagos bas torde vara temligen medelmättig. Den har föga djup och måste vid de högre tonerna forceras. Vid modererad tonstyrka vill det nästan tyckas, som om den i mellantonerna hade en något hes anstrykning. Utom Sparafucils utförde sgr C. äfven Monterones parti i första akten, hvarigenom ett af operans hufvudmomenter, förbannelsen öfver Rigoletto, undgick att uteslutas. I signor Faccio eger sällskapet en skicklig och van kapellmästare, hvilken med säkerhet och lugn besinning i orkestern åvägabringar en i allmänhet god sammanhållning och nyansering. H — Hr Santessons aftonunderhållning med nordiska folklekar och musik uti nya Exercisoch Gymnastikhuset förl. Lördag bevistades af en mycket talrik samling åskådare och åskådarinnor samt gjorde i sin helhet ett synnerligen godt intryck. Serskildt var detta fallet med de s. k. folklekarne och kämpelekarne samt fäktningen. I denna sistnämnda visade gymnastikläraren hr J. Callerström vackra prof på en högt uppdrifven färdighet och säkerhet. Med stort intresse åhördes det af hr Santesson hållna föredrag öfver gymnastikens betydelse, hvarjemte äfven ett sannat föredrag, en deklamation af en lärjunge vid Elementarläroverket, emottogs med bifall. Uti gymnastikoch de öfriga öfningarne deltogo tillsammans omkring 125 personer, deribland ett ej obetydligt antal slickor från folkskolorna och hr Andersins skola, hvilka ådagalade icke mindre friskt lif och lust än gossarne. Till omvexling upptog programmet sång och instrumentalmusik. Det hela afslutades med prisutdelning, förrättad af hr öfverste Berg, och utdelades 7 priser (5 å 1 specie och 2 å !; specie), hvilka tillföllo 2 gossar och 2 flickor från folkskolorna samt 3 elever vid Elementarläroverket. Bland de talrika närvarande rådde helt I säkert endast en tanke om nyttan och nöJet af sådana öfningar, som de här ifrågavarande, och helt säkert är den önskan ganska enhällig, att desamma måtte införas bland ungdomen öfverallt i vårt fäi dernesland. — Offentliga föreläsningarne. Docenten Dietrichson höll i Lördags inför fullsatt auditorium sin tredje föreläsning om Pompeji, hvilken bandlade om de inskrifter man funnit på den begrafna stadens murar. Det kan synas som om så hvardagliga saker som handtverksskyltar och affischer, för att icke tala om de ögonblickets ingifvelser, för hvilka skrifklådiga pojkar begagna väggarne till skriftafla, skulle för forskaren bafva föga eller ingen betydelse öfverhufvud och aldra minst i jemförelse med de inhuggna, för efterverlden afsedda historiskt-monumentala inskriptionerna på tempel och offentliga byggnader. Men det är just dessa förstnämnda saker, som lemna den trognaste inblicken i en förfluten tids hvardagslif — detta hvardagslif, som historiens grifel, sysslande endast med de stora händelserna, försmår eller ej förmår att åt efterverlden bevara, hvarför man ock, för att rätt lefva sig in i ett förgånget årundrade, behöfver biträde lika mycket af skaldens fantasi som af historieskrifvarens undersökningar. Ja, tillochmed dessa tillalliga vägginskriptioner, som förskrifva sig från ynglingar, ölvande sig i karrikatyren, eller från skolbarn, öfvande sig i deklinationer eller konjugationer, eller från förälskade själar, som i öfvermåttet at sin lidelse anförtro åt murarne sitt hjertas ycka och qval, eller från dessa satirici, som, hvarhelst en naiv känslosamhet otentligen ger sig luft, passa på att tillfoga ett hånande postskriptum, eller från de glada sällar, som, midtunder påstående valstrider rörande tillsättande af stadens kommunalembetsmän, uppmana stadens hrr nattsvirare eller sjusofvare att, i enlighet med alla andra hedervärda korporationer, kämpa i kompakt massa för sina kandidater — dessa och dylika inskrifter, hvilsas förtattare svårligen kunde drömma om ita deras opera skulle ännu efter ett och ett halft ärtusen blifva föremål för uppmärksamhet, få ur denna synpunkt en allleles egen betydelse. De göra, att när nan genomvandrar denna griftstads öde sator, man känner sig omgifven ej blott if tomma skuggor, utan af menniskor, iknande oss sjelfva. Föreläsaren redo;jorde på spirituelt sätt för en mängd af oompejis inskrifter och uppehöll sig med örkärlek just vid dessa mer efemera, som lels lemna så många antydningar om det ociala lifvets beskaffenhet, dels gifva oss rof på pompejanernas grammatikaliska j

30 mars 1868, sida 2

Thumbnail