Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 mars 1868, sida 3

Motion. Redaktionen tager sig friheten fästa uppmärksamheten vid följande motion, framställd af hr C. F. Bergstedt, om anvisande af ett anslag at 50,000 rdr tör insamlande af renlafve, att användas såsom material för tillverkning af drufsocker ock alkohol. Motionen har följande lydelse: Vid undersökning af stärkelsehalten hos vissa svenska lafarter med afseende på deras användbarhet som nödbrödsämne, har kemie-professoren vid kongl. Carolin-a institutet, d:r Sten Stenberg, kommit till erfarenhet derom, att cellulosan hos dessa växtarter lätteligen låter förvandla sig i drufsocker, med ett oväntadt högt utbyte, nemligen af Renlafven (Cladonia rangiferina), Islandslafven (Cetraria Islandica), Manlafven (Evernia Jubata), äfvensom den vanliga Skägglatven (Usnea barbata) icke mindre än 65 till 68 procent drufsocker af lafvarnes vigt i lufttorkadt tillstånd. Drufsockret framställes genom kokning med utspädd svafvelsyra eller saltsyra. Den sockerhaltiga vätska eller mäsk, som sålunda erhålles, lämpar sig för wäffligt till framställning af bränvin och sprit, eiter syrans mättning med kolsyrad kalk. Dranken utgöres af vatten i förening med organiska rester och gips eller chlorcalcium, alltettersom svafvel eller saltsyra varit begagnad, och kan i båda fallen, med lämplig behandling, blifva ett värdefullt gödningsämne. Till fullföljande af dessa undersökningar har kongl. vetenskapsakademien, på grund af deras national-ekonomiska betydelse, anvisat åt professor Stenberg ett anslag af 530 rdr. P. ofessor Stenberg har derföre, sedan han lyckats förskaffa sig en mindre qvantitet renlafve, konstruerat åt sig en apparat med kokkärl af omkring 2 kannors rymd, och i detta diminutiva bränneri, endast med inledd ånga, utan öfvertryck, lyckats erhålla af 20 skålpund renlafve 2,1 kanna bränvin af god beskaffenhet och 50 volym-procent alkoholhalt. Ilan beräknar vid operationer på så liten måttstock förlusten till 0,25 procent af mäskens sockerhalt, hvaraf en ej så ringa del bör vid distillationer i storre skala kunna ti Igodogöras. ven den allmänt och i oerbördt stora massor förekommande Hvitmossan (Sphagnum) har varit foremål för professor Stenbergs uppmärksamhet, och han har redan kunnat deraf framställa drufsocker till 20 procent af växtens vigt i lufttorkadt tillstånd, ett resultat som med bättre apparater säkert kommer att ytterligare förbättras. Men då dessa undersökningar först nyligen blifvit började och för varande pågå, torde de til!s vidare lemnas ur cäkningen.