Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 mars 1868, sida 3

Bildande konst och bildning. Ur den vid akademiens för de fria konsterna sednaste sammanträde af öfverintendenten v. Dardel meddelade öfversigt af den tör konstutvecklingen i allmänhet så betydelsefulla universella konstexpositionen i Paris år 1867 anföra vi efter Dagbladet foljande momenter: Frankrike röknade såsom sina mer än en fjerdededel af alla de utställda konstverken, eller 550 bland 2,000. I afseende på mångsidighet i uppfattning och konstnärlig skicklighet i utförandet intog detta land främsta rummet bland de täflande. Betraktad i sin helhet saknade dock franska konstafdelningen något egentligt storartadt. Man såg der en samling konstalster, som röjde sträfvanden efter skönhet i färg, natursanning och originalitet, utan att fästa sig vid traditioner eller skola, och, hvad skulptuien särskildt beträffar, lättfattliga motiver, behag i sorm och komposition, med ett ord egenskaper, hvilka göra konstverket användbart för industriens behof, men ofta på bekostnad af den högre lyftningen i tanken och den imponerande enkelheten i formen, som blott af fatalet kunna uppskattas. Konsten tillhör numera hvardagslifvet och är mer afpassad för den enskildes boning, än för monumentala byggnader. Denna anmärkning, som företrädesvis gäller Frankrike, finner sin tillämpning på äfven andra länder, detta i följd af det stora inflytande Paris och der rådande smak utöfvar på konsten i allmönhet. Ej få af de utmärktaste konstnärerna bland andra nationer hafva utbildat sig i Paris och äro många äfven der bosatta. Det land, hvars konstalster företedde största sammanhållningen var Bayern, De derifrån exp nerade taflorna omfattade till större delen hist ska kompositioner, religiösa och mythologiska ämnen samt poetiska legender, ofta behandlade med