Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 mars 1868, sida 2

komma, för att bedja er ursäkta detts ofrivilliga dröjsmål. — Se här ert qvitto, min herre, sade Trelauney, sedan han med en viss likgiltighet granskat beloppet. Bankiren bugade sig och gick. Trelauney sade halfhögt: — Han är bestämdt i stort trångmål. Jag har kommit i rättan tid. Han tryckte på en ringklocka af ciseleradt silfver och en betjent inträdde. — Låt affärsmannen komma in. Betjenten steg åt sidan för att insläppa en individ, som läsaren redan känner. Affärsmannen var ingen annan än herr Combalou. Den värde mannen hade gjort toilett. Blanklädersskor glänste nedanför hans nästan nya, svarta byxor, och en öppen syrtut visade en nytvättad, hvit väst. — — Herr Combalou betraktade engelsmannen i smyg för att bedöma sin man. Hans lurande blick uttryckte en blandning af ödmjukhet och misstroende. Trelauney, hvilken läsaren troligtvis redan har igenkänt som vår vän Jean Deslions, framtog en tusenfrancssedel ur en halföppen låda till en etagere af rosenträ. — Se här ett litet förskott, sade han till Combalou. IV. Monseigneur. Combalou varseblef i lådan flera bundtar af banknoter, och denna syn tycktes ingifva honom vördnad. Han tog sedeln, som räcktes honom, och stoppade den i fickan, i det han sade: