tion, blef här en förening möjlig mellan de hittills stridiga förslagen af hrr Berger och Blomstrand. Detta uttalades äfven af hr Berger, hvarefter på förslag af länets höfding, grefve Albert Ehrensvärd, som straxt från början öfvervarit förhandlingarne och dervid flera gånger yttrat sig, för det mesta dock endast för att lemna nödiga upplysningar, formulerades församlingens beslut om remiss sålunda, att Kongl. Maj:t, efter skedd pröfning om och huru territorialindelningen och löneregleringen må ega rum, måtte sätta stadens invånare i tillfälle att genom dertill utsedde komiterade utlåta sig öfver anordningar, som blifva nödiga tillfölje af territorialindelningen och den nya löneregleringen — en formulering, som godkändes af församlingen och som i sin vida omfattning upptog alla hittills icke medhunna punkter. Härmed var äfven stämman afslutad kl. omkring 5 på eftermiddagen. Ärendet går nu, sedan Kristine församling deröfver yttrat sig, till Kongl. Maj:t, för att underkastas pröfning och slutligt afgöras, hvarefter, i händelse, såsom all anledning är att förmoda, afseende fästes vid de önskningar som uttalas af det stora flertalet af Göteborgs stads invånare och vunnit alla deröfver hörda autoriteters tillstyrkande, förestår en beredning af åtgärderna i och för den nya ordningens införande, då, bland annat, frågan ånyo förekommer om ordnandet at församlingarnes styrelse och förvaltning. När den tiden kommer, blir det äfven lämpligt tillfälle att upptaga dessa ärenden till den granskning, som deras vigt för det allmänna kräfver. — Offentliga föreläsningarne. Docenten Dietrichson började i går afton, inför ett så talrikt auditorium, som Mindre Börssalen kunde rymma, sin första föreläsning för denna sejour. Ämnet, som den utmärkte föreläsaren denna gång behandlar, är Pompeji och den betydelse som utgräfningen af denna romerska eller, om man så vill, romersk-grekiska stad egt och eger i allmänt historiskt, i antiqvariskt, i konsthistoriskt och praktiskt-estetiskt hänseende. Talaren började med att införa läsaren i den nejd, i hvilken Pompeji är beläget. Han målade en sommardag vid neapolitanska golfen och lät från en ståndpunkt med fri utsigt blicken flyga från Ischia till Capri öfver de sköna och minnesrika ängder, der de gamla städerna Herculanum, Pompeji och Stab fordom blomstrade utan en aning om de fasor, Vesuvius dolde i sitt sköte. Derester lemnades en öfversigt af utgräfningarnes historia allt ifrån 1592, då arbetare, sysselsatta med att gräfva grunden till en byggnad åt Domenico Fontana, stötte på murar, tillhörande det gamla Pompeji, utan att man dock visste hvad det var man hade funnit. Först år 1735 börjar dock de egentliga upptäckternas historia. Då blef Herculanum funnet, och utgräfningar, bedrifna i större skala men på ett högst oförståndigt sätt, söretogos der. I April 1748 upptäcktes Pompeji, 16—18 fot under jorden, i ett lager af pimpsten och aska, som under tidernas lopp fått en betydlig hårdhet. År 1748 fann man amfiteatern, 1754 forum boarium och Julia Felix hus. Man kan emellertid säga, att Neapels bourbonska regenter varit upptäcktsarbetets onda genier. Med hvarje gång landet från dem befriats, kan de pompejanska upptäckternas historia sägas inträdt i en ny epok. Så under Murats regering; så slutligen äfven under Victor Emanvels, då under ledning af Minervini och Fiorelli mer åstadkommits på 7 år än förut på ett århundrade. Talaren lemnade nu särdeles intressanta redogörelser dels för det af Fiorelli tilllämpade vertikala gräfningssystemet, som visat sig vida ändamålsenligare än det förut följda horisontala; dels för de beundransvärda resultater, till hvilka man kommit genom gipsingjutningsmetoden, genom hvilken föremål, som sjelfva försvunnit och endast qvarlemnat ett af sina fordna former begränsadt tomrum i det lager, hvari de legat, kunnat blifva minutiöst kopierade och sålunda tillgängliga för studier, dels slutligen äfven för den metod, genom hvilken man blifvit i stånd att bevara, upprulla och afskrifva de uti ett bibliotek i Herculanum funna skrifterna, ehuru dessa voro nära nog förvandlade till stoft och knappt tåla vidröring. Tills dato har de dechiifkrerade skristernas beskaffenhet dock varit sådan, att den icke särdeles lönat den på dem nedlagda mödan. I nästa föredrag ämnar talaren ,,öppna stadens portar och beledsaga åhöraren i dess inre. Att föredraget, som belystes med kartor och teckningar, följdes med spänd uppmärksamhet behöfver icke tilläggas. Nästa föreläsning blir om Thorsdag. AÄlldenstund illustrationer då förekomma, hvilkas detaljer förtjena att betraktas, torde det för flertalet af åhörarne vara behöfligt att medtaga kikare. — Väderieken är, oaktadt vi ännu ej befinna oss i April månad, mycket nyckfull och ombytlig. Den ena stunden snö och hagel, den andra regn, derpå solsken, så ånyo regn etc. etc. Temperaturen är dock fortfarande blid. — Guldbröllop. Denna ovanliga fest har i dag firats härstädes af hr J. H. N. Meyer och hans fru, den förre 77, den sednare 73 år gammal. Det åldriga paret, som åtnjuter lyckan af en vid deras år sällsynt god helsa, har firat sin jubeldag i kretscn af barn och barnbarn, samt under loppet af dagen fått emottaga många hjertliga lyckönskningar från när och fjerran. Herr Meyer och hans fru äro födda i Hannover, men sedan mer än 30 år bosatta härstädes. — Fata Morgana. Hos red:n har anhållits om plats för nedanstående: 1 T— — ID I —2— ————— —