Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 mars 1868, sida 2

Riksdagsbref. Stockholm d. 19 Mars 1868. De vio hufvudtitlarne äro nu lyckligen af de båda kamrarne genomgångna, och åtskilliga andra utskottsbetänkanden hafva också undergått diskussionernas skärseld. Det inträffar vid dessa debatter, att man helt oväntadt hakar sig sast äfven vid en ganska underordnad sak, hvaremot vid andra det går som en dans att få ett utskotts yttrande bifallet, utan att ett ord derpå spilles. , Bifaller kammaren utskottets förslag? — frågar talmannen, och då dertill svaras ja, utan att någon begär ordet, sprider sig, vid klubbslaget, ett ljus öfver talmannens anlete. Man kan deremot ej undra öfver, att det antager en mörkare färg, när, efter det en talare gjort en ihvänning, en mängd på en gång begär ordet, så att man knappt hinner uppskrifva deras namn. Så står der en lång rad af anmälda talare; talmannen sjunker resignerad tillbaka i sin fåtölj och uppropar mekaniskt den ene efter den andre. När det blir för långt, börja ropen på ,proposition; talmannen stiger något orolig upp, sätter sig åter och frågar ändtligen: ,är öfverläggningen slutad? Man anade ej, i Måndagens förmiddagsplenum, att sedan alla punkterna på den åttonde bufvudtitelns ordinarie reglering blifvit genomgångna, någon anmärkning skulle ske vid slutrefrängen, hvari utskottet hemställer: ,,att öfriga under åttonde hufvudtiteln upptörda ordinarie anslag må bestämmas till enahanda belopp, som i nu gällande riksstat äro upptagna. Men nu uppträdde plötsligt hr John Ericson och ifrågasatte huruvida ej en indragning kunde ske af dels de 15,000 rdr, som blifvit anvisade till oförutsedda utgifter på denna titel, dels de 20,000 rdr, com anvisats till resestipendiers och lärda verks samt läroböckers utgifvande. — Statsrådet Carlson, till hvilken denna fråga blitvit ställd, upplyste, att under föregående tider ganska betydliga besparingar uppstått på läroverkens stat, deraf 100,000 rdr blifvit till riksgäldskontoret återställda, men att dessa besparingar nu så förminskats, att någon reduktion i departementets stat ej vore att tillråda. — Frih. Llljenerante lät sig ej nöja med denna förklaring, enär han trodde sig veta att ett slöseri existerade beträffande utdelande af resestipendier, utan instämde med hr Ericson. — Statsrådet Carlson begärde få veta de speciella!