Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 mars 1868, sida 2

Baronen och Jean fly genom en aflophskanal och stiga ombord på en lustjakt, I tillhörig grefve de Navarran. Jakten för dem till London. Derifrån skola vi se dessa tvenne män återkomma, hvilka äro nödsakade att så att säga sjelfva skaffa sig rättvisa. De brottslingar, som de ämna förfölja, lefva alla i ett skenbart lugn. De ana ej att straffets timma nalkas. Till dem, som skulle vara böjda för att anklaga oss för osannolikhet, svara vi att allt hvad vi berätta har händt. Vi hafva endast samlat och grupperat tilidragelserna. Bandet Poulains Mästares, kryddkrämaren vid rue Saint-Jucques, källare hafva gifvit oss hvalfven under de Tjugoens hus. Grefve de Castres och Dansken Mac Labassiere (se de Svarta Frackarnes rättegångshandlingar) hafva tjenat till typer för vicomte de Floustignac och Combalou. Det är på samma sätt med allt det öfriga. Det finnes ej ett faktum, så besynnerligt det än må förefalla läsaren, hvilket vi ej hafva lånat från det verkliga lifvet, — från rättegångshandlingar och polisens anteckningar. De, som ej känna gallerierna under Buttes-Chaumont eller Katakomberna, med hvilka alla källare under qvarteren Pantheon och Luxembourg stodo i förbindelse, endast för några få år tillbaka, skola säga att Mästarens hvalf äro en dåraktig uppfinning. Endast de, som ej veta att man sedan år 1815 har i Paris räknat mer än femtio band af organiserade missdådare, med ordnad förvaltning, endast dessa, säga vi,