RIKSDAGEN. Kongl. propositioner. Genom statsrådet v. Ehrenheim aflemnades i Onsdags till riksdagen två k. propositioner: 1:0 Om det franska måttoch vigtsystemets införande i Sverge för medicinskt bruk. 2:0 Om förändrade bestämmelser i fråga om utmyntningen af guldmynt. I sistnämnda proposition föreslår K. M:triksdagen, att, med upphäfvande af hvad k. förordningen den 9 Maj 1835 angående myntfoten innehäller om utmyntning af guld, må i detta hänseende stadgas: vI:o att af guld utmyntas följande myntstycken, nemligen: ett af det guldvärde och den vigt, som vid ofvanberörda jemförelsevägningar befinnes noggrannt motsvara det genom myntkonventionen den 23 December 1565 af Belgien, Frankrike, Italien och Schweiz antagna tio-francs-stycket, samt ett af det guldvärde och den vigt, som, med tillämpning af samma konventions bestämmelser, noggrannt motsvarar 25 francs; . börande de utrönta svenska vigtbestämningarna införas i den författning, som kan blifva i ämnet utfärdad; 2:0 att dessa guldmynt skola innehålla Nio delar rent guld mot En del koppar eller hafva en halt af 2s000 hvilken blandning kallas myntguld ; 3:0 att remedium i balt får utgöra på hvarje g86. myntguld två ett tusendedels Cå. vare sig öfver eller under den bestämda halten, samt remedium i vigt för hvartdera slaget af guldmynt likaledes två ett tusendedelar, öfver eller under, på hvarje (å.; 4:0 att å guld, som till utmyntning inlemnas, skall myntskatt afräknas med det belopp, K. M:t må ega bestämma, dock icke öfver tretiondedels procent, hvarjemte skedarelön bör, enligt gällande föreskrift, erläggas för guld, som är osmidigt. Laboratorii-srågan. Statsrådet och chefen för sjoförsvars-departementet grefve v. Platen yttrade vid Första Kammarens sammanträde i Onsdags: Jag anhåller att få besvara de af hr grefve af Ugglas i kammarens sednaste plenum framställda frågor, af hvilka jag genom hr justitie-statsministern erhållit del. Den första frågan är af följande lydelse: År K. M:ts flottas invid Ladugärdsgärdet belägna laboratorium obehöfligt för uti Stockholm stationerade skärgårdsartilleri och kan det således, icke blott för kortare tider, utan för en längre fortsatt, åtminstone några år omfattande, tidsperiod upplåtas till fältartilleriet i och för dess ammunitions tillverkning? Efter att hafva förutskickat den upplysning, att frågan om nämnda, kel. skärgårdsartilleriet (icke K. M:ts flotta) tillböriga laboratoriibyggnads upplåtande till landtartilleriets disposition hvarken utgjort föremål för K. M:ts beslut eller för någon atgärd af cheferna för landtoch sjöförsvarsdepartementena, utan behandlats af förvaltningen af sjöärendena å ena sidan och generalfalttygmästaren å den andra, får jag till svar å denna fråga förklara: Att jag anser förvaltningen af sjöärendena hafva förfarit rigtigt, då den endast tillsvidare, och intilldess ifrågavarande laboratorium för skärgårdsartilleriets egen räkning kunde behöfvas, upplåtit detsamma till landtartilleriets begagnande, likasom ett lingre sträckt medgifvande tvifvelsutan skulle öfverskridit nämnda embetsverks befogenhet; och kan jag i min egenskap af departementschef ej tilltro mig att för någon längre bestämd tid tillförsäkra landtartilleriet rättighet att begagna byggnaden. Icke heller skulle jag kunna tillstyrka IX. M:t ett förordnande i sådan syftning, emedan jag finner omöjligt, att med säkerhet på förhand bedömma, huru lång tid skärgårdsartilleriet skall kunna utan olägenhet undvara sitt laboratorium, men anser sannolikt, att detta laboratorium åtminstone icke i sin helhet kan blifva för skärgårdsartilleriet obehöfligt mera än något eller några få år. Den andra frågan lyder sålunda: ,Om så är förhållandet, af hvad orsak återfordrade flottan dispositionen af detta laboratorium vid medlet af sistlidna år och hvarföre har, vid genom generalfälttygmästare-embetet under den 12 December 1867 gjord förnyad framställning, att nämnda laboratorium tillsvidare finge begagnas, bifall härtill först den 31 Januari detta år kunnat lemnas? Enligt de handlingar, hvilka chefen för landtförsvars-departementet i ämnet infordrat och tillhandahållit andra kammaren, återfordrades laboratoriibyggnaden under loppet af år 1867, för att användas till förrådslokal för skärgårds-artilleriet tillhörig ammunition och andra eldfarliga ämnen. Samma handlingar upplysa ock, att öfver generalfälttygmästarens den 12 December 1867 till förvaltningen af sjöärendena i ämnet gjorda framställning sistnämnda embetsverk den 17 i samma månad infordrat yttrande från stationsbefälhafvaren vid skärgårdsartilleriet; och att, sedan stationens tygmästare den 28 i samma månad och varfschefen den 8 Januari innevarande år till stationsbefälhafvaren inkommit med utlåtanden samt denne sistnämnde under den 25 Januari afgifvit det från honom infordrade yttrandet, så har bemälda förvaltning, genom skrifvelse till generalfälttygmästaren den 31 Januari meddelat det begärda tillståndet. Dessa data och den omständigheten, att fiera myndigheter i ämnet haft att yttra sig, synas mig utgöra en tillräcklig förklaringsgrund för den tid, som förflutit emellan det tillståndet begärdes och erhölls. Den tredje frågan är af följande innehåll: 5Om sagda laboratorium nu anses kunna upplåtas, hvilka härtill verkande omständigheter hafva tillkommit sedan den 4 Januari detta år, under hvilken dag, enligt stadsrådsprotokoilet, chefen för sjöförsvars-departementet tillstyrkt bifall till den af chefen för landtförsvars-departementet gjorda framställning, det nådig proposition måtte göras om anslags beviljande för uppförande af en ny laboratoriibyggnad, hvilken framställning i väsendtlig mån grundade sig deruppå, att kgl. flottans laboratorium icke för fältartilleriets behof kunde påräknas2. Genom det yttrande, jag redan afgifvit i anled— of dan första fuånan pr