Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 mars 1868, sida 1

— ——— — Riksdagsbref. Stockholm d. 15 Mars 1868. Fredagens plenum i andra kammaren började med behandlingen af sjunde hufvudtiteln — finansdepartementet. Här mötte först frågan om kammarkollegii reorganisation, i hvilket hänseende statsutskottet tillstyrkt, att embeten och tjenster inom detta verk skulle tillsvidare tillsättas endast på förordnande. — Härom uppstod en liflig och lång debatt, derunder man å ena sidan framställde vådorna deraf, att embetsoch tjenstemän, som hade domareuppdrag, skulle vara törsatta på en osäker och rörlig fot, hvaremot å andra sidan anmärktes, att då en ombildning af embetsverken, bland hvilka också kammarkollegium, utgjorde föremål för riksdagens behandling (genom herr Björcks motion), så borde man, för den händelse en sådan ombildning blefve beslutad, ega fria händer i fråga om tjenstemannapersonalen. Trots finansministerns, frih. af Ugglas, afstyrkande, segrade utskottets mening med betydlig majoritet. Då det blifvit af första kammaren förkastadt, kan någon skrifvelse i det omnämnda syftet ej komma till stånd, Efter det flera härpå följande momenter blifvit utan diskussion bifallna, kom man åter till frågan om de Norrländska skogarna, hvarom så mycket variti dessa tider taladt och skrifvet. Landshöfdingen i Vesterbottens län, hr E. V. Almqvist, som är en mycket välmenande man, men som ej tyckes vara begåfvad med stor skarpsynthet, hade väckt motion om tillsättande af en komite utaf Herfarne, sakkunnige och ojäfvigek män, hvilken borde erhålla uppdrag att, , efter inhemtad noggrann kännedom om de norrländska skogsförhållandena i allmänhet: Ce. — afgifva ej mindre , fullständigt utlåtande öfver dessa och dermed i omedelbart sammanhang stående frågor, än ock förslag såväl till lämpliga lagbes: melser, som till behöfliga förfat: — stad ganden för åstadkor-an de af a för bättrad och eM tidstörhållandena samt på. —ekapliga grunder ordnad skogsUushällning i de norrländska provinserna Åc. — Och detta betänkande borde vara afgifvet om möjligt före nästa lagtima riksdag. Statsutskottet hade afstyrkt motionen, men första kammaren hade gillat densamma och beslutat för ändamålet ställa 5,000 rdr till K. M:ts förfogande. Många talare uppträdde, alla till en början förordande motionen. Herr Lithner begagnade tillfället att visa, genom anförda exempel, hurusom den nya skogslagstiftningen och framförallt det sätt, hvarpå den utöfvas, föranleder till skogsåverkan, anseende komitäen nyttig för att få sådana förhållanden lagda i dagen. — Herr Ribbing framhöll lilligt vädorna af skogsförstöring, åberopande Afrikas, Vestra Asiens och Islands exempel. — Herr Hedlund kunde ej annat än finna det högligen önskvärdt, att man vunne en säker kännedom om de norrländska skogsförhållandena, serdeles i den tid somdenna, 5då aktade industriidkare i dessa nejder blifvit utsatta för låga och sanningslösa anklagelser, i hvilka kronans tjenstemän ej aktat för rof att deltaga. — Talaren trodde, att den jerfarenhet, sakkunskap och qjäfvighet, som erfordras, att utreda dessa förhållanden, borde i första rummet sökas hos länsstyrelsen, men då en landshöfding sjelf gifvit indirekt en motsatt förklaring, kunde man ej derpå insistera. Dernäst borde det väl warg