Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 mars 1868, sida 3

TURKIET. Den nya ministeren är nu konstituerad. Midhot Pascha är konseljpresident, Mantag justitieminister och Agathon minister för de offentliga arbetena. De två sistnämnde lära — enligt ,Indep. belge — vara kristna. Saffet har blifvit undervisningsoch Kobuli handelsminister; Cherid Effendi, Efkiat och Kiamil äre utnämnde till ministrar utan portfölj. Sabri Pascha har blifvit guvernör i Bulgarien. ,Indep. belge påstår, att den nya regeringen har en mindre föråldrad pregel än den förra, men det torde ännu vara svårt att säga, huruvida den nya ministåren verkligen skall arbeta i civilisationens anda. Dagens post. ÖSTERRIKE. I den cisleithanska delegationen förhandlades den 7 dennes om en sak af allmännare intresse, nemligen om utvidgandet af fästningsverken vid Olmitz, Krakau, Pola och Komorn. Krigsministern Kuhn höll vid detta tillfälle ett föredrag, i hvilket han gendref påståendet om, att nutidens krigskonst förminskat fästningarnas betydelse, och visade, huru vigtiga de nämnda punkterna voro i det österrikiska försvarssystemet. Krigsministerns tal åstadkom äfven, att delegationen beviljade den af regeringen begärda summan, 996,000 gulden, ehuru utskottet hade föreslagit dess nedsättning till 672,440. AMERIKA. Det är i dag, som processen mot presidenten Jolmson skulle i senaten taga sin början, och vi hafva af de sednaste telegrammen sett den betänkliga grad, som partipassionerna uppnått i Förenta Staterna. Så vida man kan rätta sig efter de underrättelser, som på sednaste tiden från Newyork kommit till Europa, och som nästan uteslutande äro affattade i en republikansk tendens, så skulle verkligen Johnson, gjort flera försök att få den beväpnade makten — eller åtminstone en del deraf — på sin sida, för att, som man antager, göra en statskupp. I en korrespondens från Newyork till ,, Köln. 2eit. berättas härom i korthet följande: ,,Pre-! sidenten vände sig, efter tvisten med Grant, till militärbefälhafvaren i det distrikt, dit äfven Washington hör, general Emory, och begärde, att han skulle ställa sina trupper till hans disposition. Emory svarade emellertid, att han icke kunde företaga något steg utan på general Grants uttryckliga order. Johnson lät nu en öfverste Wallace, som kommenderar 12:te infanteriregementet, hvilket garnisonerar i Washington och närmaste trakten deromkring, komma till sig, men mottog af honom samma svar som af general Emory. Marinministern Welles, som tillhör Johnsons parti, sökte göra ett slut på denna förlägenhet genom att ställa 200 marinsoldater till presidentens disposition; men den kapten, som skulle komir endera marinsoldaterna, förklarade att han icke kunde företaga något som helst mot kongressen. Sedan general Grant blifvit underrättad om dessa åtgöranden från Johnsons sida, utfärdade han den 22 Februari en dagorder, i hvilken han gjorde alla militärbefälhafvare uppmärksamma på den nya kongressakt, enligt hvilken alla befallningar till armn skola gå genom honom (Grant) för att vara giltiga. Samma dag var det som representanternas hus i ett möte, som räckte från kl. 2 e. m. till efter midnatt, med 126 röster (idel republikaner) mot 46 (demokrater) beslutade sätta presidenten i anklagelsetillstånd. Enligt Förenta Staternas författning är senaten presidentens domstol. I senaten sitta 40 af Johnsons mest förbittrade motståndare och endast 10 af hans anhängare. Öfverdomaren Chase, som vid detta tillfälle skall föra ordet, anses likaledes för hans motståndare. I korrespondenser från Förenta Staterna till åtskilliga andra tyska tidningar framställes det som en gifven sak, att Johnson icke skall blifva suspenderad (såsom en tid var på tal), utan rent af afsatt, samt att senatens president Benjamin Wade då skall intaga den lediga presidentsplatsen, intilldess ny president blir vald (November detta år). Till ,, Köln. 2eit. skrifves: , Att Johnson skall dömas skyldig och afsättas, synes vara otvifvelaktigt. I alla samhällsklasser råder den allmännaste bitterhet; man kunde frestas att tro, det man befann sig i den tid, då krigshändelserna höllo allal. sinnen i oupphörlig spänning. Emellertid har sinnesstämningen blifvit lugnare, sedan kongressen tagit det afgörande beslutet, och Johnsoa betraktas nu t. o. m. utaf många af sina vänner som ,a dead duck — för att begagna ett af presidentens egna savorituttryck. Troligen skall hans afsättning försiggå utan någon rubbning af det offentliga lugnet. Icke ens penningemarknaden har haft någon inverkan utaf kongressens beslut att sätta honom under tilltal. — — Norge.