Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 mars 1868, sida 1

2— — — L— ökade ansträngningar till eget och det al männas bästa. Hvad som gäller om ny byggaren gäller äfven oss. Var det ti hans skada att han stördes i belåtenhete med sitt barkbröd, så böra vi också ör P I ska oss tillbaka till mindre civiliserade t -der, då allt hvad man nu kallar lyx va oss fullkomligt främmande. Det skadlig uti lyxens inverkan behöfva vi lyckligtvi icke här afhandla vidare, än att säga, de tlall öfverdrift är förderflig. Konungens be El fallningshafvandes i Vester-Norrlands lä rlyttrande i dess berättelse för åren 1856— 1860 ingifver dock icke några farhågor sådant hänseende, då der nemligen säges NYppisheten utvidgas, i den mån lätthete att förtjena penningar genom skogsafverk ningar utvidgas och tarfligheten finne snart qvar endast i de aflägsnare sock narne samt i en och annan krets bland d öfriga, der den fordna sparsamheten änn vidhålles. Denna yppighet visar sig syn nerligen i klädedrålen, deri man får s ståndspersonernas sätt att kläda sig af all mogen på ett osmakligt sätt efterapadt och denna lust att lysa med flera omby ten af kläder ger sig synnerligen tillkänns vid marknaderna. Någon synnerlig tallenhet för dryckenskap uppenbarar sig icke hos norrländska allmogen, i hvars hus man sällan varsnar bränvin, hvars förtärande endast kommer i fråga vid besök i städerna, der det väl stundom händer, att mer än som kan bäras förtäres. Öldrycken har ock mycket utträngt bränvinet, och de flera här och der anlagda bryggerierna hafva en strykande afsättning. I mat lefver allmogen tarsligt, men skyr icke att visa den gamla gästfriheten i hela sin glans, när besök fås af vänner och bekanta. Sågverksrörelsens demoraliserande inverkan på allmogen, deruti att den uppmuntrat till oloflig skogsåverkan på kronans skogar, utgör en beskyllning, hvars giltighet man ännu icke ledt i bevis, och skulle alltså helt enkelt kunna bemötas med ett lika mycket gällande förnekande; men som detta icke skulle öfverensstämma med vår — ir 2 — 96274 —— Iysningar, som stå till värt förfogande, vilja vi särskildt upptaga detta ämne. Vi förutsätta att om direkt uppmaning till allmogen utgått från sågverksegarne eller deras betjening om åverkan, så skulle ett sådant förhållande icke länge kunnat hemlighållas och de brottslige långt före detta blifvit befordrade till välförtjent straff. Deremot qvarstår sågverkens, eller rättare sågverksegarnes indirekta andel uti uppmuntran till åverkan, derigenom att de inköpte det åverkade timret. Funnes, säger man, ingen köpare, så funnes ej heller någon åverkare. Det är dock, eget nog, blott ett enda sågverksbolag, som blifvit utvaldt till att kläda skott för de öfriga. Detta bolag har likväl, på de anmärkningar som mot detsamma varit synliga i tryck, svarat hos länsstyrelsen, hvilka skrifter till stor del äfven genom tidningarne öfverlemnats till allmänheten. Bolaget hari dessa skrifter visat omöjligheten för sig att kontrollera huruvida sågtimmer, som inköpes, är hemtadt från skatteskog eller från kronoskog, och om från kronoskog, huruvida genom lofligt eller olofligt hygge. Lika stor svårighet, eller rättare, samma omöjlighet förefanns för ifrågavarande sågverksegare att utöfva en effektiv kontroll, som för jägerioch krono-betjeningen. Ehuru icke dertill lagligen förpligtade, hade de dock, enligt hvad man sett styrkt, vidtagit ätgärder till det olofliga hyggets hämmande, men blott med den påföljd, att allmogen lika systematiskt undandrog sig bolagets ontroll som kronans, kunnande bolaget icke ens freda sina egna skogar från åverkan. Återstode att upphöra med all timmerhandel, för att sålunda vinna den enda möjliga absoluta säkerhet derom, att man icke köpte olofligen afverkadt timmer; men denna förtviflade utväg blef icke tillgrien, och lyckligt så! ty eländet i Norrland hade då blifvit mångdubbelt större än nu, och en stor industriell, för hela landet välzörande verksamhet får icke nedläggas, derföre att de nödiga kontrollerna, beträfande råämnets åtkomst, ännu ej kunnat istadkommas. (Forts.) RIKSDAGEN. uttalade önskan att lemna alla de upp