—444kkk— AE — Familjeförhållanden, alltid familjeförhållanden. — Finns det ben dervid? — Både ben och kött; men man måste spara Podlou (taga sina försigtighetsmått). — Berätta. — Det är fråga om en vacker, ung flicka. — Redan utkommen i verlden? — Sjutton år. — Anfäkta; hvarken far eller mor? — Det vill säga, okända. — Nå väl? — Nå vil, deras bifall behöfs inte. — Tydligt. — Du sticker dig upp och gör vissa anspråk på gudinnan vid rue Ponthieu. — Ett elegant qvarter, inföll vicomten. Herr Combalou, som märkte att pappa Joseph egnade en viss uppmärksamhet åt samtalet, ansåg sig hafva sagt nog. Han tillade således: — Fortsättning i nästa nummer. Man intog kaffe, lilla kognaken och sängfösaren, hvarefter Joseph tryckte Combalous hand och sade till honom: — Adieu, så länge! Sedan Joseph väl kommit ut, skakade han på hufvudet och mumlade för sig sjelf: I — Deras kristendom är inte mycket värd — — de ha bjellran hängd för kärt — — jag skall i alla fall berätta saken för herr Surypere. Och pappa Joseph gick genom faubourg du Temple till boulevarden och rue de la Lune. Han fann Surypere till sängs. — Är ni krasslig? frågade han honom — Åh nej, svarade Surypåre, jag bar