Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 mars 1868, sida 3

mästaresysslans bestridande skulle vidtagas. nungens befallningshafvande, som härpå erhöll i i uppdrag att utse någon person att förestä nämnde tjenst till dess styrelsen hunne att annorledes bestämma, afsände på Söndagen order till häradsh. Nordeman att tillsvidare tillsätta postmästare, hvartill utsågs faktoribokhållaren Joh. Wanberg. Generalyoststy relsen har sedermera förordnat e. o. kontorsskrifvaren M. L. Eriksson att förestå postmästaretjensten i Smedjebacken under nuv. vakansen. Af den utaf häradshöfd. Nordeman i närvaro af trenne bankdirektörer samt kamreraren verkställda inventeringen efter Thomsson har, så vidt ske kunnat, blifvit utrönt, att influtna postmedel under Januari och till den 20 Februari utgjort 1,087 rdr 90 öre utom 561 rår 70 öre försålda postanvisningar och vid pass 1,400 rdr för afyttrade frimärken, hvaremot beloppet af inköpta postanvisningar skulle bestigit sig till 260 rdr 25 öre; att uppbördsbristen för stämpelpapper bestigit sig till 1,324 rdr 75 öre.samt afide af Thomsson från Kopparbergs enskilda bank omhänderhafda medel till 21.230 rdr, hvaremot förutom samma bankbolag ostridigt tillhörande penningemedel och värdepapper, hvilka till bankens direktion aflemnats, i Thomssons bo förefunnits 1. 25 rdr 65 öre i penningar och värdepapper för 3,000 rdr, hvilka jemte Thomssons öfriga fasta ch lösa egendom, blifvit till säkerhet-för berörde appbördsbrister belagda med qvarstadBeträffande balansens tillkomst antages det, att Thomssen småningom ådragit sig densamma, och let har för honom varit möjligt att dölja förhålandet derigenom att han, v:d uppgörandet af sina reckorapporter, deruti upptagit sedelremisser till bankens ombud i Stockholm såsom varande afnda på Fredagen, ehuru de i verkligheten icke ifgått förrän på Måndagen. Vid en åtta A e Thomssons död af en utaf bankens direktöer samt kamreraren verkställd inspektion af aflelningskontoret i Smedjebacken, tillspordes IThomsson af kamreraren om orsaken till remissernas sena : amkomst till Stockholm och sökte då på ett tillredsstallande sätt förklara denna omständighet, nen sannolikt har han icke vågat att vidare besagna sig af den nämnda utvägen, utan, finnande on Pupptäckt vara omöjlig att undrika, verkställt in förtviflade handling. Banken drabbas icke af någon förlust af denna alans. alldenstund det belopp, för hvilket Thomson ställt borgen, uppgår till 30,000 rdr. i Dödsfall. I Dalpilen läses: Ett notabelt dödsall inträffade härstädes Onsdagen den 26 Feoruari, i det att f. d. löjtnanten G. O. de Laval lå efter en långvarig sjukdom afled i en ålder af 55 år. Den aflidne, som egde ett ljust hufvud och n ridderlig karakier, hade alltfrån ungdomen utkt sig genom rastlös arbetssamhet. Bland de retag, hvilka han under sitt verksamma lif krafigt befrämjat. må i främsta rummet nämnas Korsnäs sågverksbolag, utan hvars tillkomst Gefle — Dala jernväg svårligen kommit till stånd. Genom le Lavals föranstaltande ha ock provinsens förut godt som obegagnade vattendrag blifvit gjorda I nyttiga transportleder för ortens skogsproduk1849 utnämndes han till styresman för storkiftesverket i länet. ; — Engelholm. Ikjälslagen. Hemmansegaren Ola Svensson i Tullstorp af Hjernarps socken gick len 17 Februari till en närbelägen by för att helsa på sin broder och under hemvägen i skymningen fällde han i sin skog ett litet träd, det han förkte att på axeln bära hem; men då ban skulle. klifva öfver en stengärdesgård halkade han och samlade ned, hvarvid trädet föll på hans hufvud, som slogs mot marken, hvarigenom han blef gevast så maktlös att han icke förmådde resa sig p. Han kunde likväl skrika så att mången på ängre afstånd hörde hans nödrop; men som de trodde det vara en annan bonde, som ofta brukar resa till Engelholm och der så ifrigt dyrka Bacchus, utt han under hemvägen, som leder förbi der den lycklige mannen låg, genom skrik och skrål utrycker sin glädje af rusets inverkan, brydde sig ngen om skriket; först kl. omkring 10 på qvällen Deslöto likväl tvenne karlar att undersöka förhåli andet och begåfvo sig med Jjus i en lykta åstad; nen då de kommo så nära att de sägo den oly. ckige mannen, som då blott hväste, trodde de hotom vara ett spöke och vågade sig derför icke att så fram till bonom, utan gingo till en långt derfrån belägen gård, hvarifrån flera karlar gjorde dem sällskap och då de tramkommo till den skalade mannen, som då legat der i omkring 6 timmar, igenkände de hvem han var och buro honom till hans hem, då det befanns att blod gått it af hans öron och näsa. Dagen derefter hemades lakare, men mannen kunde icke hjelpas, itan afled d. 23 Febr. Han, som var en medeliders man samt alltid fört en nykter och hedande vandel, efterlemnar hustru och många omynliga barn. — Wenersborg. Ovanligare dödsfall. Från Dalskogs socken på Dal berätas det högst märkvärdiga förhållande hafva egt rum, att ibland de lio personer, som derstädes under årets två första månader aflidit, ingens ålder understigit 61 år, och att alla dessas ålder sammanlagd uppgår till let betydliga talet af 654 år. Varning. På tal om olyckshändelsen å Uddevalla-Werersborgs-jernvagen vid Ramseryd yttrar Wenersborgs Tidning: En af närmast förezående dagar timade en annan olyckshändelse vid )xnered i det hemmansegaren A. M. Nilssons i lorpet hustru genom hästens skrämning af banåget fick sitt ena ben afbrutet, då hon i hast hoppade ur åkdonet. Dessa händelser omtalas såsom varning för hvar och en att iakttaga den största försigtighet vid bantågens annalkande. — Enköping. Baptistrigsel. I Enköpings Veckoblad läses: Söndagen d. 9 Febr. på aftonen ingingo i härvarande baptistsörsamlings bönesal venne af samfundets medlemmar äktenskapsförbindelse med hvarandra. Efter predikans slut illkännagaf talaren att en omständighet ville mnu taga de närvarandes uppmärksamhet i anspråk, i anledning deraf att brodren Isak Lindström från Norrtelje och Anna Lovisa Johansson från Litslena tillkännagifvit sin önskan ingå äkenskap med hvarandra och ville nu göra det inför de församlade. Talaren anmärkte nu, att hvarken i Gamla eller Nya Testamentet någon lära funnes om presterlig vigsel och trodde att den tiden ej skulle vara långt fjerran, då civiläktenskapet i Sverge, såsom i andra länder, blifver för alla undersåter lagligen erkändt, beklagade att reformerna i Sverge gå så långsamt framåt; men hoppades se dem fortare framåtskrida nu, sedan den nya representationen väl kommit i gång. Guds välsignelse nedkallades sedan i en varm bön öfver de församlade, hvarefter en andlig sång afsjöngs. Derefter uppsteg Lindström och tillkännagaf att han och hans trolofvade icke kunde underkasta sig den statskyrkliga vigseln, utan ansåg det vara nog att inför Gud och den kristliga församlingen på detta sätt tillkännagifva den trohet de lofvat hvarandra. Brolern till bruden upplyste att denna förening skedde med sadrens vilja, fastän han af sjukdom var förhindrad att närvara. Brudgummen vände sig nu till sin trolofvade och sade: Jag Isak Lindström tager dig Anna Lovisa Johansson till min äkta hustru och lofvar inför Gud och dessa församlade rittnen, att älska och vårda dig sem din äkta man, till dess Gud genom döden oss åtskiljer, och bruden upprepade samma ord med nöt indring, hvarefter det hela afslutades med bön och sång. — Södertelje. Gåfra. Södertelje Tidning berättar: Vid kyrkostämma med stadsförsamlingen Söndagen d. 23 Febr. föredrogs en skrifveise från flidne brukspatron Clas Tamms enka, fru Caroina Tamm på Tvetaberg, hvilken deri förklarade sig vilja skänka 70,000 mursten och 10,000 tak