Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 mars 1868, sida 2

—2— — XX. Den förmente sadren. Denna afton voro en mängd kunder församlade på Kanaliserade Kaninen. På detta värdshus sammanträffade Carapaterna, sedan likvagnskuskarne hafva förflyttat sig till värdshuset Krokodilen, vid rue Corbeau. Carapaterna bilda en serskild folkstam i Paris; de utgöras af sjömännen på Canal de POurcq, raskt, verksamt folk, som tillbringar sitt lif på vattnet, alldeles lika som deras yrkesbröder på Oceanen. Är det icke egendomligt att se en man, med sin hustru och sina tre eller fyra små barn, föra en ofantlig båt, passera slussarne och anlända från Mareuil eller Mans, för att lägga sig intill kajen vid Canal du Temple? Carapatens rastställen äro le Grant Saint-Martin, den Gyldene Solen och Hvita Hästen. Der går trafiken bäst. Carapaten känner endast sin båt, han är född der, han har ingen annan bostad, och han skall dö ombord. Författaren till detta arbete har sett, på en galiot från Saint-Ouen, sju års gamla barn, hvilka ännu icke hade satt foten i land. — De äro lyckligare på båten, sade sadren Carapaten; det brådskar inte att låta dem känna elakheten,