Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 mars 1868, sida 1

Den största frågan. Tvenne olika uppfattningssätt, tvenne grundmotsatta verldsåskådningar kämpa i våra dagar om väldet inom de religiösa frågornas område. Allt häftigare uppflammar med hvarje år, som går, den oförsonliga kampen; allt närmare rycker afgörandets stund; högljudda och klart förnimbara stiga mot skyn fältropen från de stridande lägren. Lyssnom ett ögonblick till dessa rop; de skola lära oss att skilja vän från motståndare. Hårdnackadt och hotfullt ljuder det från ,de bekännelsetrognes täta skaror: ,, Hvar och en, som vill salig varda, han skall för all ting hafva den allmänneliga, kristliga tron. Den henne icke fast och stadligen håller, han blifver utan tvifvel förtappad evinnerligen. Så är nu detta den allmänneliga, kristliga tron, att vi dyrke en enig Gud i tre personer och tre personer i en enig Gud. — Iy en annan är Fadrens person, en annan Sonens person, en annan den Helige Andes. — — Så är ock Fadren Gud, Sonen Gud, den Helige Ande Gud. Och likväl icke tre Gudar, utan en Gud. — — Detta är den allmänneliga, kristliga tron; den henne icke fast och stadligen håller, han kan icke varda salig. Så lyder i dess allmänna grunddrag den kyrkliga rättrogenhetens välhe anta schibboleth. Det innehåller, detta ännu i dag af våra nutida apologeter förordade ,,Symbolum Åthanasianum, ,,en seric af olösliga motsägelser, hvilka börja och sluta med