Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 mars 1868, sida 2

Våningen hade ett borgerligt, heder värdt utscende. Stolarne och pendylerna voro betäckts med kattunsöfverdrag; ett tjockt lager a damm hvilade öfverallt. Det liknade en bostad, hvars innehafvare hade företagit en längre resa. Detta var husets yttre; man borde nu undersöka dess inre. Jean gick åter ned på gården, öppnade luckan, som tillslöt mynningen till brunnen, fattade stadigt tåget och, med lampan i den ena handen, släppte han sig ned, sägande: — Med Guds hjelp! Men vattnet tycktes draga sig undan, och han anlände sakta till botten. Öfver hans hufvud hade vattnet åter tillströmmat. Jean gick långsamt framåt, i det han undersökte murarna. Han befann sig i ett långt galleri, liknandel katakomberna, då man har gått utför de nittio trappstegen vid barriere d Enfer. Då han hunnit ett stycke framåt, delade gången sig i flera grenar. Det var korsvägen, dit de Tjugoen anlände. Grefve de Navarrans anvisningar sade att ban borde följa gången. Jean märkte på sin venstra sida bokstafven F. målad i rödt på en sten. : Han gick framäti denna riktning. Denna gång sluttade ganska betydligt. Jean gick allt längre framåt; markens sluttning påskyndade hans steg. Gången slutade plötsligt; på hvarje sida befanns en gapande cistern, och vattnet, som framsipprade från muren, nedföll der