svinna och således utskänkningen komme alltme i bolagets händer. Styrelsen anser sig nu ha go da skäl antaga att denna då uttalade förhoppnin, i väsentlig mån blifvit realiserad, och hvar oci en, som med uppmärksamhet följt utskänknings bolagets verksamhet, skall säkert instämma i dett: omdöme. Till stöd för styrelsens här ofvan uttalade åsig om superiets aftagande må följande uppgifter med: delas. Enligt uppgifter från poliskammaren utgjorde antalet af för fylleri bötfälda personer: under år 1865 2,070. 1866 1,424. 1867 1,354. Enligt af sekreteraren i Göteborgs läkaresällskap benäget meddeladt utdrag ur läkaresällskapets sjukrapporter, hvilka inkomma hvarje vecka såväl från de allmänna sjukvårdsinrättningarne som från stadens praktiserande läkare, framgår at antalet af anmälda sjukdomsfall af fyllerigalenskaj (delirium tremens) under år 1865 uppgick till 118. 186Ö6 107. ov 1S6T 82 Det torde vara öfrerflödigt att här närmare redogöra för den organisation af utskänkningsrörelsen, som bidragit till åstadkommandet af detta gynnsamma resultat och i allmänhet till närmandet af det mål, som utgör bolagets program, att nemligen ,bedrifva utskänkningsrörelsen uteslutande med fästadt aiseende å den arbetande klassens fördelar i moraliskt och ekonomiskt afseende. Må det vara nog att i korthet påminna om följande härtill bidragande momenter: 1:mo) Rörelsens bedrifvande utan enskild vinst för föreståndaren vid försäljning af spirituosa. 2:0) Att ingen kreditförsäljning af spirituosa eger rum. 3:0) Den betydliga reduktionen i krogarnes antal. 4:0) Den af bolagets tjenstemän på utskänkningsställena utöfvade kontrollen. 5:0) De inom lokalerna vidtagna förbättringar med afseende på snygghet och ordning. Emellertid inses det lätt, att den bästa organisationsplan, den strängaste kontroll ej kunna frambringa goda resultater, såvida icke de tjenstemän, åt hvilka denna kontroll är anförtrodd, och framförallt de föreståndare, åt hvilka styrelsen öfverlemnat utskänkningen, samvetsgrannt söka medverka hartill. Det är derföre en kär pligt för styrelsen att meddela att såväl bolagets tjenstemän som dess föreståndare i allmänhet på ett förtj enstfullt sätt motsvarat det förtroende, som lemnats em. Att på utskänkningsställena tillhandahålla allmänheten med god, kraftig och billig föda, och att sålunda få krogarne småningom förvandlade till verkliga näringsställen, har fortfarande varit föremål för styrelsens omtanka, och synes detta bemödande i allmänhet gjort ej så obetydliga framsteg. Vill man emellertid komma detta mål närmare, vill man söka förmå den trägne krogkunden att tillfredsställa hungrens kraf med en sund och kraftig föda i stället för den klena och föga närande kost han nu i allmänhet nöjer sig med, för att kunna förskaffa sig ett så mycket större qvantum bränvin, så måste man söka bereda honom tillfälle att bekomma sin föda till ett billigare pris än hvartill den nu i allmänhet kan försäljas. För åstadkommandet häraf är det återigen nödvändigt att matlagningen bedrifves i större skala än det hittills varit möjligt på utskänkningsställena. Tyvärr har det hittills icke lyckats styrelsen anskaffa lämplig lokal eller vidtaga behöfliga anordningar för inrättande af en dylik restauration, — ett mål, hvilket, om bolaget framdeles kommer att fortfara med sin verksamhet, det bör vara styrelsen angeläget att realisera. För att än mer inskränka bränvinsförbrukningen, och sedan erfarenheten gifvit vid handen att kroglifvet mest florerade om Söndagen — en dag, på hvilken framför veckans öfriga dagar sysslolösheten och den kort förut bekomna veckolönen lockar till krogens besökande — vidtog styrelsen under loppet af det förflutna året den åtgärd att under sönoch helgdagar låta inställa utskänkningen af bränvin, utom vid servering af mat. Följden af detta förbud dröjde icke länge att visa sig och krogkundernas antal på dessa dagar minskades och minskas fortfarande betydligt Styrelsen anser sig dock böra antyda det beklagliga förhållande, att det mål styrelsen velat vinna med denna anordning i ganska väsentlig mån motverkas af det sätt, på hvilket utskänkningen bedrifves på en af de tvenne ännu återstående gamla krogar. Göteborg d. 2 Mars 1868. Fr. Frisell. Elias Heuman. JT. TJ Warmarb 7 ,