Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 mars 1868, sida 2

mycket torde man ega rätt att yttra ij detta sorgliga ämne. Från Cork meddelas, att fyra beväpnade personer nattetid försökt intränga i ett ungefär en mil från nämnde stad beläget hus, tillhörigt fredsdomaren Nerenham, sordrande, att alla i huset befintliga vapen skulle till dem utlemnas. Nevenham gaf sdem emellertid från ett fönster ett afvikande svar och afsköt mot dem tre resvolversskott. Den ene af brottslingarne slärer blifvit sårad, men blef förd af sina skamrater i säkerhet för efterspaningar. . GREKLAND. Euuru förhållandena i detta land naI turligtvis lemna ofantligt mycket öfrigt att önska, synas de dock under den sed-! naste tiden hafva undergått en märklig ; I förändring till det bättre. Beslut hafva blifvit fattade om vägarnes förbättring, blom bergväsendet, om sanka markers torrsläggning, om upprättandet af 5 nya nasvigationsskolor, o. s. v. Grekland har desssutom biträdt den myntkonvention, som omsattar Frankrike, Belgien, Schweiz, Italien, Rom och Rumänien, hvarigenom affärsförhållandena mellan Medelhafsländerna faciliteras. Jagten på banditband har blifvit fortsatt med all ifver och icke utan framgäng. Ministåren Komunduros beirömde sig af att hafva bragt 150 banditer — hvaribland 15 höfdingar — antinIgen i fängelse eller i grafven samt tvinsgat 50 att fly landet. Äfven går man nu till väga med långt större stränghet än hittills; i Messenien, der laglösheten förut ; var stor, blefvo 7 banditer på en gång safrättade, för att statuera ett strängt exempel. Och än vigtigare är, att landt; befolkningen sjelf deltager i spaningarne sester banditerna och efter bästa förmåga di detta fall hjelper trupperna. Grekernas sifver för det intellektuella lifvets befrämJande har icke heller förnekat sig. Grunden är lagd till ett nytt arkeologiskt museum, hvilket är en gäfva från en grekisk köpman Bernadaki i Petersburg. Byggnaden till polytekniska skolan har tillkommit genom en gåfva af 1 mill. drachmer från tvenne privatmän, och en annan Juk grekisk köpman har testamenterat hela Sin stora förmögenhet (200, 000 sv. rdr i särliga räntor) till skolväsendets befrämsjande. Plan är uppgjord för stiftandet af ett vetenskaps-sällskap, som specielt skulle lafse folkets språk och fornminnen. Deremot är utgräfningen af ruinerna delvis inställd på grund af penningebrist. För att möta möjliga framtidshändelser skall jarmåen reorganiseras efter en ny plan med 15,000 man i linien och 17,000 i reserven. Dessutom inköpas vapen och skepp; med mycken ifver påskyndas nationalgardets öfningar. Äfven har regeringen sökt höja landets kredit genom att ordna statsskulden från åren 1824 och 1825. Med anledning af all denna verksamhet såg man äfven jonierna förl. sommar — trots de många ogynnsamma förhållanden, under hvilka regeringen arbetar — med stora högtidligheter fira års, dagen af föreningen med moderlandet, shärigenom afgifvande en offentlig dementi mot de engelska statsmännens och tidningarnes påstående om, att jonierna skulle sakna det engelska beskyddet och anse sig hafva blifvit ruinerade under det grekiska herraväldet. Med de egentliga inre politiska förhållandena är det emellertid icke väl bestäldt. Ministeren Komunduros, som hade en afgjord majoritet i nationalförsamlingen, bief aflägsnad straxt efter konungens hemkomst, utan någon synlig politisk orsak. Man sade, dels att detta berodde på någon personlig oenighet mellan konungen och medlemmarne i ministeren, dels att den gått för långt i sin agitation mot Turkiet, helst som konungen lofvat stormakterna en sträng neutralitet. En ny minister bildades då under presidenten i högsta domstolen! Moraitinis. Men då denna minister, efter att hafva företagit sig att afsätta embetsmän i massa, icke ansåg sig kunna hålla sig, men dock icke ville upplösa nationalförsamlingen, måste konungen taga sin tillflykt till Bulgaris, med hvilken han icke stått i de bästa förhållanden, och derpå följde nationalförsamlingens upplösning samt utskrifning af nya val. I den nya ministeren öfvergingo utrikesoch krigsministrarne, Delyanni och Spiro Milio, från den förra, och man finner dessutom en Mauromichalis och en Kanaris som undervisningsoch marinministrar. I afseende på förhållandena till utlandet har ingen förändring skett, om man icke som sådan . vill ame, att päfven efter exkonung Ottos död funnit sig föranlåten att erkänna den nye konungen. Man har mycket fruktat för, att Grekland skulle blifva stäldt un-3 der ryskt inflytande till följe af konungens förmälning med en rysk storfurstinna, och man har särskildt lagt vigt vid, att en rysk privatsekreterare, lönad af ryska ministören, åtföljer drottning Olga. Det torde emellertid icke finnas stort skäl till sådane farhågor. Grekland har visat, att det långt hellre vill gå med England än sst: med Ryssland, hvarföre det äfven på sin id enhälligt valde prins Alfred till konung, ehuru det då äfven fanns en rysk pretenlent, och man har också allmänt i Grekand hyst den önskan att få en drottning rån England. Men i Grekland påyrkas frigt — utvidgning af landet. Metternich örutsade också, att Grekland alltid skulle blifva en härd för intriger och missnöje, å länge dess ringa utsträckning hindrade b L Å Å Å b 1