Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 mars 1868, sida 1

Hr Ribbing underkastade lagutskottets betänkande en ,,genomgående kritik och sökte förlöjliga några svaga punkter i dess resonnementer. Såvidt det lyckades oss, säger A.-B., att bland talarens många spetsfundiga deduktioner uppleta någonting verkligen bevisande, så var det ett komplett nedgörande af afskräckningsteorien, eller just af kärnskälet i frih. De Geers argumentation. Hvilken tillämpning på den behandlade frågan, som tal. ville gifva åt sin sats, att samhället har rätt emot det orätta, bekänna vi, yttrar A.-B. vidare, att vi icke lyckades fatta, men hans hufvudskäl för dödsstraffets behöflighet var, tro vi, denna gång likasom vid förra riksdagen, det skydd han ansåg det lemna fångbevakningen. Hr Ahlgren röstade för dödsstraffets afskaffande och ansåg, att om dödsstraffet, såsom det påstodes, grundade sig på rättvisa, så vore benådningen en orättvisa. Aflifvandet af en vapenlös usling, som samhället hade i sitt våld, kunde icke heller betraktas såsom ett nödvärn. Hrr Östman och C. A. Larsson yttrade sig för, hrr Hedengren och Witt åter emot utskottets förslag. Af den sistnämndes yttrande, likasom af åtskilliga andra, kunde man sluta till hvilken djup indignation, som framkallats af de hätska anfall på frih: De Geer, hvilka egt rum med anledning af hans uppträdande i denna fråga vid riksdagens början, och det är verkligen att befara, att detta plumpa lättsinne, som i bild tframställt den af folket så högt uppburne statsmannen väpnad med en bödelsyxa, varit till verklig skada för den stora reform, som man förmodligen velat genom dylika medel tjena. Hr Isberg förklarade sig önska dödsstraffets afskaffande, men då han ansåg dess rättmätighet gifven, ansåg han det böra bibehållas så länge dess behöflighet var för handen. Och han ansåg tiden ännu ingalunda inne för dess afskaffande. Han ville derföre afslå utskottets förslag, men återremittera betänkandet för att få hr Adlersparres motien em förändradt sätt för dödsstraffets verkställande tagen i öfvervägande. I detta yttrande instämde hrr Falkman och Otterström, den senare äfven ,,å sina kommittenters vägnar. Hr Jonas Andersson kunde deremot visa svart på hvitt på, att hans kommittenter vid ett offentligt möte uttryckligen uttalat sig för dödsstraffets afskaffande. Bondeståndets och andra kammarens förut i ämnet fattade beslut ansåg han äfven bevisa något i afseende på allmänna opinionen i landet. Det bevisade väl också något, ansåg talaren, att bondeståndets ledamöter ej mottagits af något ogillande med anledning af sitt beslut i denna fråga. Ingen reform hade dock genomförts, med hänsyn till hvilken ej röster höjt sig emot, och skulle man vänta med reformerna tills detta inträffade, finge man vänta i evighet. Hr Liss Olof Larsson menade deremot, att hvad man i denna fråga kallat allmänna opinionen endast varit tidningarkes opinion, och den omständigheten att bondeståndets ledamöter ej rönt något ogillande för sina beslut i frågan härrörde deraf, att man vetat, att dermed icke var någon skada skedd, emedan bondeståndet blott utgjorde en fjerdedel af representationen. Sedan slutligen hr Per Nilsson i Espö yttrat sig med värma för reformen, afbröts diskussionen för att fortsättas i Lördags afton. Innan denna fråga förekom, biföll andra kammaren statsutskottets förslag om sättet för markegångssättningarnes förrättande. Bestämmelsen om landshöfdingarnes ordförandeskap antog man såsom ett tillmötesgående mot första kammaren och i hopp att komma till något resultat. Första kammaren har beslutit att från föreslagna 10 till 6 rdr nedsätta dagtraktamentet tör kyrkomötes ledamöter. Samma kammare har återremitterat statsutskottets afstyrkande utlåtande rörande inköp af jord för skogsplantering. Utskottens verksamhet. Statsutskottet. I afseende å sjunde hufvudtiteln har utskottet, dels med anledning af Kongl. Maj:ts förslag, dels i följd af enskilda vid riksdagen väckta motioner, bland annat beslutat hemställa, att riksdagen må anhålla det Kgl. Maj:t täektes besluta, att intilldess frågan om kammarkollegii förändrade organisation kan varda slutligen afgjord, embeten och tjenster inom nämnda embetsverk må endast på förordnande och tillsvidare tillsättas; att hela det i nu gällande riksstat under anslaget till postverket uppförda indelta spanmålsbelopp 37 kubikfot 8 kannor, äfvensom i samma anslag ingående räntor till belopp af 330 rdr 50 öre, hvilket allt numera, i följd af flera posthemmans befriande från postföringsskyldighet, ingår till statsverket, må jemte det å tionde-spanmålen utsatta förslagsvärde från ifrågavarande anslag uteslutas; att nuvarande reservationsanslag, 70,000 rdr, ,till postdiligensernas fortskaffande på sådant sätt att de skjutsskyldige ej dermed betungas-, må ur riksstaten uteslutas; att motioner, om åtgärders vidtagande för åstadkommande af en förbättrad skogshushållning i Norrland; angående anslags beviljande till anställande af försök att inom riket odla cedertall, pinus cembra; samt att förslagsanslaget till rofdjurs dödande skulle nedsättas med 20,000 rdr, icke måtte bifallas; att anslaget till byggnader och reparationer i Stockholm måtte, för bekostande at erforderliga reparationer å nationalmuseibyggnaden samt för underhållande af dess tak, med 2,600 rdr förhöjas till 50,600 rdr; att riksdagen måtte i skrifvelse anhålla, det täcktes K. M:t låta tillse, huruvida icke åtgärder kunna vidtagas, hvarigenom teaterns utgifter må kunna bringas i öfverensstämmelse med de päräkneliga inkomsterna, utan att de estetiska intressen, denna konstapstalt har att bevaka, varda förbisedda; att för fullbordande under år 1869 af granskningen utaf förvandlingsuträkningarne måtte på extra stat anvisas det at IKongl. D för jordebokskontoret äskade anslagsbelopp 24,700 rdr: att såsom bidrag till kolonien S:t Barthelemys förvaltningskostnader för år 1569 må anvisas på extra stat ett förslagsanslag af 2,500 rdr; att till ett nytt lansresidens i Carlstad måtte beviljas ett till högst 145,000 rdr bestämdt belopp och deraf för år 1869 anvisas 30,000 rår att såsom extra anslag utgå; samt att det af Kongl. Maj:t äskade belopp för inköp af em tomt för utvidgning af länsresidenset i Visby icke måtte beviljas. Pröfningen af de anslagsfrågor. som äro att hänföra under åttonde hufvudtiteln, har föranledt utskottet hemställa: att riksdagen måtte medgitva det vid nästlidna riksdag till riksarkivet för inköp af inhemska, tryckta litterära arbeten beviljade anslag må, mot vederbörlig redovisning, få användas äfven till inköp efter behof af ertorderliga utländska litterära arbeten; att, på sätt Kgl. M:t föreslagit. till förhöjning i karolinska medico-kirurgiska institutets anslag anvisas: 1,115 rdr till bran jr uppvärmnings luftvexlingsapparaten i den för undervisping i patologisk anatomi och kemi vid institutet uppförda byggnad; 200 rdr till arvode för apparatens skötsel; samt 236 rdr för bestridande ar kostnaden för rbrukning af vatten från den uti institutets lägenheter anbragta vattenledning; att till aflöning efter gällande grunder för elementarläroverkens rektorer, lektorer, adjunkter och kolleger, äfvensom för de vid de fullständiga läroverken anställda öfningslarare må, utöfver nuvarande anslag, uppföras 16,200 rdr;