Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 mars 1868, sida 1

RIKSDAGEN. — Lördagens sammanträde. Inför fulltalig församling och fullsatta åhörareläktare, berättar Aftonbladet, har behandlingen af frågan om dödsstraffet i Lördags börjat i riksdagens andra kammare. Debatten öppnades af h. exc. justitiestatsministern frih. De Geer, som i ett halfannan timmas föredrag med honom egendomligt lugn och värdighet förfäktade sin öfvertygelse, att dödsstraffets rättvisa ej kunde bestridas och att det ännu hos oss är behöfligt. H. exc. sökte stöd för sin åsigt i detta afseende i en mängd citater från författare, som skrifvit om dödsstraffet, i statistiska uppgifter om brottens tillväxt och aftagande samt i redogörelsen för de åsigter, som i denna fråga gjort sig gällande i främmande länders lagstiftningar. Hufvudsumman af frih. De Geers argumentation tycktes vara, att han ansåg dödsstraffet ännu behöfligt såsom afskräckningsmedel. Äfven hr Hessle talade emot lagutskottets betänkande och utvecklade närmare de åsigter han uttryckt i sin reservation. Hr Henrik Hansson, som dernäst fick ordet, ansåg det vådligt för samhället om dödsstraffet skulle afskaffas, hvaremot hr Ocklind sökte ådagalägga, att dödsstraffets bibehållande icke kan försvaras hvarken ur rättslig eller religiös synpunkt. . Hr Key sökte visa, att om man stödde samhället på dödsstraffet, stödde man det på hatets och hämndens makter, om man stödde det på förbättringsteorien, byggde man på kärlekens och kristendomens grund. Till lugnande af de farhågor för några vådliga följder af dödsstraffets afskaffande, hvilka gitvit sig tillkänna, anförde talaren en mängd citater af de dystra spådomar, som försports då fråga varit om spöoch risstraffens och om husagans afskaffande, samt visade huru dessa spådomar blifvit jäfvade af erfarenheten. Hr Siljeström yttrade i afseende å de af frih. De Geer anförda citater, att det icke funues nå