Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 februari 1868, sida 3

Dagens post. ITALIEN. En tidning i Triest innehöll för kort tid sedan berättelser om de bourbonistiska agitationer, hvilkas centrum är Rom och som hafva till ändamål att åstadkomma en omhvälfning i reaktionär riktning i Syditalien. Samma tidning tillade då, att italienska regeringen tror sig hafva evis i händer för, att dessa agitationer hafva sammanhang med en legitimistisk sammansvärjning i Frankrike, hvilkens syfte skulle vara kejsar Napoleons störtande och beurbonernas återupprättande å Frankrikes tbron. Nu heter det: , Vi hafva erfarit, att italienska regeringen till Paris sändt ett stort antal i Rom preglade minnespenningar, på hvilka finnes grefvens af Öhambord bild med omskriften: ,Henri V, roi de France, och som cirkulera i Rom till stor mängd. Detta talar tydligt för legitimisternas planer. ENGLAND. På samma gång, som lord Derby slutat sin långa politiska bana (1820—1868) och lemnat plats för yngre krafter, har det äfven föregått en förändring i ledningen af whigpartiet, för så vidt som lord Russell, detta partis hittillsvarande ledare, i ett öppet bref till sin vän, parlamentsledamoten Fortescue, tillkännagifvit sitt beslut att lemna den förtroendepost, som han hittills på partiets vägnar intagit i öfverhuset. Lord Russell vidrör i denna förklaring en broschyr i den irländska frågan, i hvilken han framställer sina åsigter om det sätt, hvarpå regeringen borde söka bot för missförhållandena i Irland. Han förutser de häftigaste strider i parlamentet och bekänner öppet, att den, som skall föra de liberala partierna till seger (och eventuelt till statsrodret), icke bör vara en svag gubbe, utan en yngre man med full kraft, som förmår att beherrska underhuset med sin vältalighet. Till chef för de liberala förordar Russell sin vän och kollega, f. d. finansministern Gladstone. ,,Under hans ledning — så heter det i Russells broschyr, hvilken torde kunna anses som den ålderstigne statsmannens politiska testamente — är det möjligt, att Irland låter lugna och tillfredsställa sig genom tvenne hufvudåtgärder: 1) en ny agrarisk lag, som försäkrar de arrendatorer, hvilka uppsägas af godsegarne, en billig godtgörelse för sina utlägg af kapital och arbete till jordens förbättring, samt 2) en fördelning af statskyrkans egendomar till de olika religionssamfunden, så att katholikerna få å8delar, anglikanarne 18-del och presbyterierna !g-del, äfvensom bestämmelser derom, att statskyrkan i alla afseenden ställes på samma fot som de öfriga konfessionerna. Huruvida whigpartiet skall förena sig om detta program, får framtiden utvisa. Angående Gladstones förmåga at sammanhälla partiet råda olika meningar. Hans vältalighet och administrative