efter en längre diskussion och votering (113 röster mot 43), emedan, utom andra skäl, man ansåg svårigheterna redan nu vara stora nog för staten att sköta de skogar, den egde. Angående riksbankens förvaltning m. m. Under Onsdagens aftonplenum förekom inom andra kammaren bankoutskottets memorial n:o 2, angående verkställd undersökning och granskning af riksbankens tillstånd, styrelse och förvaltning. I anledning af fullmäktiges beslut den 18 December sistlidet år att vid silfverutvexling i stället för hela specier utlemna silfvermynt i mindre valörer, hade utskottet uttalat den mening, att utskottet anser fullmäktiges beslut om utlemnandet af silfvermynt å mindre valörer ej öfverstämma med en riktig omsorg om riksbankens kredit och anseende. Efter en långvarig och liflig diskussion, — derunder frih. Liljencrantz, hrr Hedlund, Lindström, grefve Posse, hr Muren, frih. Gripenstedt m. fl. yrkade att utlåtandet skulle med gillande läggas till handlingarne, men hrr Key, de Mare, Rundkäck, Sääf, Vougt m. fl. önskade att detsamma fogades till handlingarne med ogillande —, beslöts med 97 röster mot 43 att lägga punkten till handlingarne utan att instämma i utskottets ogillande yttrande. Ytterligare hade utskottet uttalat den mening, att det varit med riksbankens fördel öfverensstämmande, om fullmäktige, i de fall emottagaren så önskade, utlemna silfver i plants till ett lägre pris, än det hittills medgifna. Efter en kort diskus sion, derunder hrr Lindström och Hedengren förordade punktens läggande till handlingarne samt hrr Mannerskantz och Indebetou yrkade samma åtgärd dock med ogillande af utskottets uttalade åsigt, segrade den sednare meningen med 65 röster emot 45. Utskottsbetänkandet i öfrigt bifölls. Utskottens verksamhet. Statsutskottet. K. M:t har i proposition (n:o 18) af riksdagen äskat det medgifvande, att K. M:t må, utan särskild köpeskilling, öfverlåta Ronneby helsobrunn med dess såväl fasta som lösa tillhörigheter, fastigheterna dock endast med den rätt, hvarunder de af kronan egas och besittas, till det bolag, som, försedt med af K. M:t godkända bolagsreglor, ville öfvertaga brunnen jemte skyldighet dels att ansvara för dess nuvarande skulder och öfriga förbindelser, af hvad namn och beBkaffenhet de vara må, dels att utvidga brunnsinrättningen till såväl byggnader som anläggningar, dels äfven att densamma vårda och förvalta enligt de bestämmelser, som i sådant hänseende komme att af K. M:t meddelas, och hvaribland särskildt borde intagas förpligtelse för bolaget, att åt visst antal meddellösa vid brunninrättningen lemna kostnadsfri vård samt underhåll. Vid behandling af denna; proposition har utskottet, under förutsättning, att K. M:t, vid pröfning af bolagsreglorna för ifrågavarande bolag, täcktes taga i öfvervägande, huruvida icke bolaget må tillförbindas att, i den mån inkomsterna af brunnsinrättningen kunna ökas, åt ett större antal medellösa vid inrättuingen lemna kostnadsfri vård och underhåll, tillstyrkt, att riksdagen måtte bifalla hvad K. M:t i ofvanberörda hänseende behagat föreslå, Hr Carl Anders Larssons motion, ang. försäljning af statens egendom i Constantinopel och br Johannes Anderssons motion, em upplåtelse af 1 mantal Örum Stergården i Gäseneds härad till boställe åt sjerde afdelningschefen vid Elfsborgs kompani af Vestgöta regemente, hafva blifvit afstyrkta. . Hr J. E. Johanssons motion om upphörande af arrendet utaf Sala silfververk m. m. har föranledt utskottet hemställa, att riksdagen måtte uti skrifvelse anhålla, det K. M:t, efter vidare utredning af frågan, täcktes ånyo låta höra Sala bergslag om och på hvilka vilkor det må vara villigt att afstå från hela ifrågavarande arrende och, i sådant fall, till riksdagen aflåta proposition i ämnet, men ett, i händelse bergslaget fortfarande skulle vägra att ingå på reglering af frågan, K. M:t täcktes dels anbefalla nödiga åtgärder för erhållande af noggrann kontroll deröfver, att bergslaget efter rätt bergsvis drifver verket och att alla de förmåner, som blifvit till verket förlänade, uteslutande må på ett ändamålsenligt sätt komma detsamma tillgodo, dels ock låta vidtaga åtgärder, ledande dertill, att vattenuppdämningen vid silfververket må, om möjligt, upphöra. Bevillningsutskottet har till kamrarne ingifvit sitt betänkande angående tullbevillningen. Andra kammarens tillfälliga utskott n:o 4, har den 21 och 25 dennes justerat följande fyra utlåtanden: N:o 1, i anledning af hr Ola Månssons motion n:o 303, angående ändringar i nu gällande föreskrifter om laxfiskets idkande i den s. k. Pukaviksfjorden. N:o 2, i anledning af hr Ahlgrens motion n:o 266, om framställning till K. M:t rörande undersökning och utredving af de förhållanden, som verka hindrande för landets sjöfart och skeppsbyggerinäring m. m. Rörande dessa två motioner hemställer utskottet att de icke må till någon kammarens åtgärd föranleda. N:o 3, i anledning at hr J. A. Åstrands motioner, n:ris 255 och 256, samt hr Johan Erickzons motion, n:r 296, angående åtgärder till jagtens fredande. I anledning af motionen n:r 256 hemställer utskottet, att riksdagen måtte besluta en und. skrifvelse, innehållande begäran att K. M:t täcktes till nu gällande jagtstadga af den 1 Oktober 1864 göra det tillägg, att K. M:t vill till pröfning och atgörande upptaga af landsting framstälda förslag till sådana särskilda bestämmelser angående jagten inom landstingsområdet, hvilka anses nödiga och lämpliga. Beträffande åter motionen n:o 255, som afser att giiva särskilda stadganden för vissa delar af riket, samt motionen n:o 296, hvaruti föreslås att antingen och helst allt fångande och dödande annorledes än medelst skott ur skjutgevär af de i 12 8 omförmälda djur alldeles förbjudes från och med den 1 November till och med den 10 Augusti, hemställer utskottet, med hänvisning till sin första hemställan i detta betänkande, att de icke må till någon åtgärd föranleda. N:o 4, i anledning af hr Hedenbergs motion, om ändring i nu gällande jagtstadga. Utskottet hemställer att riksdagen ville hos K. M:t anhålla om den förändring i jagtstadgan af den 21 Oktober 1864, att ordet skjäl måtte utgå ur den 113.