Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 februari 1868, sida 1

5555 D 1 som annorstädes finnas personer, hvilkhandla emot föreskrifter, låta tubba elle muta sig — men skulden derföre må e skjutas på institutionen eller alla des sembetsmän, ty, helt visst göra dessa sed hare allt hvad på dem vidkommer fö bevakandet af utvandrares intressen. Der nuvarande föreståndaren, m:r Casserly, å sen man, hvilken åtnjuter allmän aktning soch hwrs mångåriga erfarenhet inom den na verkningskrets varit at den största nytta. Sedan mir C. under mitt samta med honom lemnat många upplysningau om emigrantväsendet i Amerika, tillade han: att oaktadt myndigheterna gjort hvad i mensklig makt står för emigranternas bästa, så händer ofta, att alla deras bemödanden blifva underkända och emigranterna heldre lyssna till ,,runners, som utom Castle Garden få tag uti dem, då de gå ut i staden, och genom förespeglande af guld och gröna skogar narra dem till Boarding Houss, der de bli beröfvade allt hvad de ega och sedan lemnade på bar backe. Ett sätt finnes ännu att förekomma detta onda för dem, hvilka ofördröjligen efter ankomsten till Newyork skola fortsätta färden till det inre af landet, sade m:r C., och detta är att få in sjelfva banvagnarne uti Castle Garden, på et att resenärerna direkt derifrån, utan någon beröring med staden, må kunna begifva sig på väg. Detta har utgjort och utgör föremål för mina sträfvanden, yttrade m:r C., och hvilar mitt förslag nu hos stadens myndigheter, ty på dem beror upplåtelse af plats för spåren å den plan, hvilken är framför Castle Garden — något som vederbörande hittills ej velat medgifva. Så länge det nuvarande tillståndet fortfar, skola dessa tusentals ,,runners, som ständigt gå på lur utanför dörrarne, kunna göra goda skördar bland de enfaldiga och goåtrogna, hvilka hitströmma från alla verldens kanter. På min fråga om mina landsmäns anseende bland dessa många nationaliteter lofordade dem m:r C. för deras ordningssinne, lugna och stilla väsen samt religiositet. Jag har uti min berättelse här ofvan omnämnt emigrantsjukhuset. Denna byggnad är från sednaste tiden och så storartad i sitt slag, att den onekligen förtjenar att blifva närmare känd, då den kan tjena till mönster för sjukhusbyggnader på andra ställen. Hvad som bidragit att göra ,the Emigrant Hospital till en byggnad, hvilken uti sjeltva Amerika intager en aktad plats, är, att man vid densammas uppförande afstod ifrån att förse den med några yttre eller inre onödiga prydnader, utan i stället användt det anslagna kapitalet, 350,000 dollars, uteslutande till åstadkommande af en solid och för sitt ändamål väl inredd byggning. Sjukhusbyggnaderna, 5 till antalet, äro uppförda enligt paviljongsystemet, hvilket efter flerårig erfarenhet befunnits vara det tjenligaste för sundheten. Byggnaderna äro förenade genom breda korridorer, hvilka göra, att alla husen äro under ett tak, men ändå afsöndrade och med serskildta ingångar. Dessa föreningskorridorer begagnas af konvalescenter, hvilka der uppehålla sig; böcker, skrifmaterialier och hvarjehanda förströelsemedel finnas der till deras förfogande. Uti hvardera af paviljongerna äro 300 sängar, hvilket antal i händelse af behof kan ökas till 500. För hvarje bädd beräknas 1,200 kubiktot luft. Hvarje afdelning har sina egna mat-, bad-, tvättoch linneförrådsrum samt nödiga lokaler för våktare och sjuksköterskor. Derigenom att hvarje flygel är friståenle, insläppes solen från å:ne sidor. De mot norr belägna sjuksalarne äro skyddale för hafsvindarne och stormarna dymedelst, att man åt denna sida förlagt såväl matsom öfriga ekonomilokaler. Lustvexingen sker genom en dertill konstruerad sinnrik apparat, som tillförer varm och kall luft, allt efter behof. Den orena lufen afledes genom serskilta rör i taken till enkom härför varande skorstenar, som utmynna i fria luften. Att vidare ingå uti detaljer skulle måhända trötta, hvarföre jag afslutar beskrifningen på detta sjukhus med det vitsord, att utvandrare i sina respektive