Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 februari 1868, sida 3

Dagens post. ÖSTERRIKE. Den förklaring, som rikskanslern Beust den 20 dennes afgifvit i den österrikiska delegationens möte, angående regeringens ställning till den hannoveranske exkonungen, säges hafva gjort ett nedslående intryck på honom. Åtminstone berättar , Neue freie Presse, att han på allvar tänker på att lemna Hietzing och söka sig en annan vistelseort. Några påstå, att han vill köpa sig ett palats och göra exkurfursten af Hessen sällskap i den böhmiska hufvudstaden; andra tro, att han ämnar sig till England. ,I fall något — säger nämnde tidning — är egnadt att upplysa konungen om vår regerings sinnelag, så borde det vara den officiösa tolkning, som i dag blifvit gjord af rikskanslerns ord. Härmed menas den upplysning, som finnes i en af de officiösa tidningarne, att Beust med uttrycket ,falska auktoriteter (som var användt om vissa inflytanden, som blifvit använda för att förmå en österrikisk polistjensteman att utfärda pass till de hannoveranska soldaterna i Schweiz) menat exkonungen och hans hof. De flesta hannoveranare, som deltagit i silfverbröllopsfesten, hafva nu på olika vägar begifvit sig hem. Om den prakt, som exkonungen utvecklade för sina gäster, meddela tidningarne i Wien en mängd enskildheter. Den berömda welfiska silfverkammaren, hvilkens praktstycken voro uppställda längs hufvudväggen af kursalongen, stod två dagar öppen för allmänheten. Serdeles beundrades en trädgrupp af silfver, som föreställer tre ekar från Ostfriesland. Dessa träd räkna icke mindre än 92, 000 blad af silfver. Afven ett par kolossala silfverkandelabrar beskrifvas som sällsynta konstverk. Salens dekorationer, som bestodo af blommande växter, dyrbara mattor, silkesdraperier, 0. s. v. till ett värde af 5,000 gulden, har exkonungen förärat till Wiens kommun. Supn för gästerna från Hannover kostade 30,000 gulden. Det berättas att exkonungen gifvit befallning att icke använda tyska viner för taffeln, hvaremot det var öfverflöd på de dyrbaraste franska och ungerska viner. FRANKRIKE. I lagstiftande församlingens möte den 22 dennes förekom till behandling ett förslag af Gueroult och hans vänner, angående tillståndet för tidningarne att offentliggöra debatterna i lagstiftande kårerna. Richard uppmanade regeringen att uttala sig om sin ställning till denna fråga, som gifvit anledning till så mycken oro. Statsministern tog derefter ordet, för att undersöka de lagliga bestämmelser för ett sådant offentliggörande, hvilka varit gällande sedan 1852, samt tillika utveckla betydelsen af den artikel i detnya presslagförslaget, som har afseende derpå. Han förmenade, att det fanns en mellanväg mellan ett absolut förbud mot andra offentliggöranden än de officiella och en oinskränkt frihet att meddela och omtala debatterna. Det förekom honom föröfrigt tvifvelaktigt, huruvida lagstiftande församlingen ensam vore kompetent att afgöra hela denna fråga; ty ville man medgifva församlingen rättighet att bestämma gränserna för denna frihet, så skulle derigenom erhållas en ny konstitutionell rättighet. Rouher slutade sitt tal med den förklaring, att regeringen skulle förelägga senaten ett förslag till förändring af de nu gällande bestämmelserna, så framt en sådan förändring framdeles skulle anses nödig. Härefter blef förslaget till förändring förkastadt med 155 röster mot 66