Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 februari 1868, sida 2

Article Image
såsom vanligt, extravagantast. Här exponera modister, perukmakare och handlande i alla vägar sina artiklar dels genom privatas fåfänga, dels med tillhjelp af förhyrda individer, hvilka mot betalning eller tillåtelse att begagna plaggen visa sig, samt blifva bemärkta, beundrade, beskrattade, men alltid till gagn för principalen. år nyttjas af damerna veckrika klädningar med långa släp, som dragas fram öfver ,stock och stenk, öfver smuts och damm. Krinolinen tyckes vara bannlyst för denna gång. Chignoner brukas ännu, och det af de mest orimliga fasoner, men moden kräfver tillika att en lång hårlock slingrar sig bakom öronen och faller ned framtill öfver axeln, såsom ett intyg, att damen, jemte chignonens lånade härrikedom, är i besittning af eget ,naturligt och ,lefvande hår. Intyget hör emellertid till det osäkra slaget, och moden är långtifrån vacker. Flickor i slynåren — om jag vågar begagna detta uttryck — och i den närmaste åldern deröfver låta häret falla rakt ned på ryggen, utan någon flätning eller ,,uppfiffning. Ljusbrunt, tjockt och långt hår, fritt nedhängande, beundras mycket af förståsigpåare. Sprättarne, vanligen med en blomma (en förstfödd för årstiden) i knapphålet, käpp eller, paraply i handen, glasbit i ögat, cigarrett i munnen samt åtföljda af sancy,-hundar, visa sina moderna drägter och göra fruktansvärda ansträngningar att blända det väcka könet. Under middagen och sednare på eftermiddagen uppträda ekipagerna på arenan, bildande en oafbruten och oöfverskådlig rad längs hela promenaden. En rad sade jag, men fyra kan man säga, och svårt är för fotgångaren att korsa deras väg. Alla dessa ekipager hafva angpråk på elegans; de flesta äro i sjelfva verket nya, emedan seden är att hvarje säsong uppträda med ett nytt dylikt, ifall medlen det medgifva eller krediten är god. Man ser allt , fineshed och i stil, från betjeningen, hästar och vagnar till de åkandes toiletter. Fällar af dyrbara pelsverk exponeras och under dessa framtittar vanligen ett eller ett par hufvuden, tillhöriga hund-individer, synnerligen af de långhåriga slagen. Bois de Boulogne uppvisar äfven granna och lysande ekipager, men kan dock ej täfla med Hyde Parl hvarken hvad mängd eller solid elegans beträffar. Löjligt är bruket härstädes, att kusk och betjenter skola hafva pudradt, eller rättare gråfärgadt här. Det af roastbeef och ale rödt skinande frodiga ansigtet hos kusken och den unge ,,groomens friska kinder bilda en skärande kontrast deremot. Regentstreet, centralpunkten för den eleganta verldens furnissörer, erbjuder redan det lif jag i början antydde. Man ser hela rader af präktiga åkdon hålla utanför butikerna vid de tider (nämligen kl. 11—1) man är vand att fara ut att ,,shoppa. Det lönar mödan att gå genom både denna och andra tashionabla gator, ty den lyx, som äfven den utanför passerande får se genom utställningarne i fönstren, kan man annars svårligen föreställa sig. Paris exponerar naturligtvis mycket, både dyrbart, elegant och smakfullt, men mot det gedigna kan det dock ej komma upp, som visas både i fönstren och inomhus i Londons butiker. Den 14 Februari är en vigtig dag för ungdomen; isynnerhet de i giftastankar gående hafva svåra bekymmer. Det är S:t Valentines dag, sedan uråldriga tider firad på så sätt, att förhandenvarande .ömma känslor då skola gifva sig luft i presenter till de ifrågavarande känslornas föremål. I form af minnesblad, utpyntade med målningar, motton, versar m. m., har isynnerhet bokbindarekonsten ansträngt sin uppfinningsförmäga för att i alla önskiga former och nyanser förskafla ungdomen tolkar för hvad den har på hjertat. Skämtsamma, betydelsefulla, sinnrika, lumma och till och med plumpa versar nas efter hvar och ens smak. De som rtjena på dagen äro försäljarne och postrerket, ty både hög och låg kringskickar vå denna dag , Valentiner. Nillioner )ostmärken omsättas, och de stackars ref bärarne hafva morgonen den 14:de sela säckar att bära på. Dyrbara och jyttiga saker gifvas också, men allt är monymt. På gatorna utbjudas ,penny å viece, hvarigenom äfven barnen kunna ara med om roligheten. Med ett ord: Valentindagens morgon inväntas med lika nycken oro och nyfikenhet som i Sverge ulastonen med dess julklappar. Jag sämnde att postverket har intägt denna lag, men det har så nog dessutom, ty inen kan göra sig en föreställning om enelsmännens skrifklåda. Det kostar ju Ana An 42 AL A 1

27 februari 1868, sida 2

Thumbnail