Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 februari 1868, sida 1

min ifver fördubblades, och kort dereftel lossnade locket. Hvad jag först varseblef förorsakade mig en stor missräkning. En hop nycklar och papper. Dessa papper utgjorde åtkomsthandlingarne till ett hus, beläget vid rue SaintLouis, och den utförliga ritningen af dette hus. En sak öfverraskade mig. Hvarje mur i denna egendom inneslöt en gång eller en trappa. Det var ett hus med så att säga dubbelbotten. Planen af källarne var isynnerhet värd uppmärksamhet. Under de vanliga källarne fanns ett hvalf, afskiljdt i afdelningar. En sten i den öfre källarvåningen, utmärkt på ritningen medelst bokstafven A, kunde lätt upplyftas och gaf tillträde till en trång korridor, der en andra sten, märkt B, rörlig likasom den första, öppnade ingången till hvalfvet. Denna upptäckt gjorde mig lika häpen som sjelfva skrinet. Öfverväldigad af trötthet kastade jag mig på min säng. Hvad skulle jag göra? Utan resurser, med händerna ännu varma af det blod, jag utgjutit, sade jag till mig sjelf med skäl, att detta brott kunde upptäckas endera dagen, och att jag ej hade något vidare att förlora. Hvad skulle jag finna i huset vid rue Saint-Lonis? Missdådare, likasom jag sjelf, falska myntare? Nåväl, hvad kunde jag förlora? Lifvet? Jag såg ingen utväg.