Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 februari 1868, sida 3

(Insändt). Då resp. redaktionen låtit, Fredagen den 14 dennes, en insänd artikel: , Arbetaren vid statena större arbeten i tidn. inflyta, hvaruti ins. icke närmare omrört hvilka arbetare vid statens arbeten, som han egentligen åsyftar, men på ett ställe i uppsatsen såsom exempel framhåller ,jernvägsarbetare, hvilket ord allmänt tages Smonymt med arbetare vid jernvägs-verkstäderna, få vi, i egenskap af sådane och med fästadt afseende på det anförda, ödmjukligen anhålla att i tidn. få intaget följande genmäle: Af 192 vid jernvägs-verkstaden härstädes anställde arbetare uppbäres en aflöning, i medeltal, pr arbetsdag, af 1 rdr 832, öre. Dessa arbetare hafva tillsammans 576 familjemedlemmar att underhälla. Häraf framstår, att hvar och en, sig sjelf inberåknad, har 4, som af dessa 184 öre mäste hafva sitt dagliga underhåll. Då nu qvoten, pr individ, utgör 46 öre dagligen, frågas billigtvis: är arbetarens dagspenning så öfverflödigt tilltagen, efter närvarande skattebördor och pris på lifsförnödenheter, att öfvorskottet skulle blifva så stort, att han dermed behöfde lockas till vårdslösande eller krogbesök? Ins. synes icke veta, att arbetarens öfverskott här, som flerestädes, isynnerhet i år, heter bekymmer och nöd. Hvad säkerheten för statens redskap och verktyg angår, så är det ju vederbörande tjenstemäns och ej ins:ns skyldighet, att häröfver vaka, och har dessutom hvarje arbetare så väl moralisk, som juridisk ansvarsförbindelse, för de redskap han handhafver. Visserligen stanna vi i förbindelse hes ins-ns Svåhet att sätta oss i parallel med hrr bank-kamivrare, — men vi kunna ej acceptera denna ära. Vi äro frie arbetare, som utbyta en del af vår