Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 februari 1868, sida 2

snart som möjligt inkomma i förbundet, betraktar kabinettet i Stuttgart skiljsmessan mellan Nordtyskland och Sydstaterna samt ett traktatmessigt och varaktigt tillstånd som en skiljsmessa från ,, tyska riket, som endast låter utjomna sig genom en viss gemenskap i intressen. ÖSTERRIKE. På en skrifvelse från kardinalerna Schwarzenberg och Rauscher, i fråga om konkordatet, har Pius IX afgifvit följande svar: Till våra kära söner kardinalerna i den heliga romerska Kyrkan, Fredrik Schwarzenberg, erkebiskop af Prag, och Josef Rauscher, erkebiskop at Wien. Ä Pius IX, päfve. välskade söner, vår helsning och apostoliska välsignelse. Till all den öfriga smärta och många bekymmer, som från alla håll störta öfver OSS, måste vi till vår största bedröfvelse äfven erfara, att Guds och mensklighetens afsvurna fiender öfverallt, men isynnerhet i Italien och hos eder, sätta alla häfstänger i rörelse för att i sitt raseri mot katolska kyrkan få det konkordat upphäfdt, som vi afslutat med vår mest älskade son Frans Josef, kejsare af Österrike och apostolisk konung. Eder skrifvelse, äfven undertecknad af andra österrikiska biskopar, har derföre bringat ess så mycket större tröst. Till vår stora glädje funno vi nemligen deraf, att J ären kraftiga stridsmän för Gud och hans kyrka samt derjemte ett hjerta och en själ. J hafven, gemensamt med de öfriga biskoparne, i en adress till kejsaren föreställt honom, att han bör låta kyrkans heliga rättigheter förblifva okränkta, samt att han således icke borde låna sitt öra åt de olycksaliga rådslagen af sådane menniskor, hvilka både äro kyrkans fiender samt fiender till hvarje välde, vare sig kejserligt eller kungligt! Vi vilja derföre, älskade söner, uttala för eder jemte alla erkebiskopar och biskopar i Österrike våra varmaste lyckönskningar och vårt fulla erkännande. Då vi likväl anse oss vissa om, att J med Guds hjelp fortfarande skolen uppträda för den goda saken, så skall äfven kejsaren — så hoppas vi! — så väl följa sin religiösa öfvertygelse, som vår önskan, och således på det bästa draga omsorg för eget och landets väl. FRANKRIKE. Från Paris skrifves till , Köln. Zeit., att order afgått till högste befälhafvaren i Algier, Mac Mahon, att han skall hålla hela sin truppstyrka beredd att genast efter erhållen befallning kunna inskeppa sig till Frankrike. Från samma ställe skrifves till ,, Augsb. allg. Åeit.: ,, Marskalk Niel har gifvit order, att arbetena vid lägret i Chalons redan skola vara färdiga i Mars månad, samt att i lägret skall beredas utrymme för 80,000 man. Eljest har lägret blott varit beräknadt för en hälften så stor styrka. Marskalk Niel skall låta trupperna öfva sig i bruket af de nya vapnen samt i det stora krigets nya taktik. TURKIET. Den franska ,,Patriet meddelar den 21 dennes, att ryska regeringen koncentrerat en del trupper i 6 uppgifna byar längs rumäniska gränsen, hvarigenom ryktena om en eventuel samverkan mellan Donaufurstendömena och Ryssland åter vunnit i fasthet. Äfven meddelas från Galacz, att den slaviska komitn i Bukharest på sednaste tiden utvecklat stor verksamhet, och namngifvas tillika de män, som stå i spetsen för denna rörelse. De detaljerade berättelser, som de franska tidningarne meddela om allt som föregår i Bukharest och vid bulgariska gränsen, äro i hvarje fall ett bevis för, att man i Paris med stor uppmärksamhet följer agitationerna vid Donaus nedra lopp.