som kunna utöfva kontroll, att det afsedda ändamålet vinnes, hvilken icke lärer kunna erhållas genom ett flyktigt genomläsande af afkortningslängderne omkring ett år efter deras upprättande på sätt hittills skett. Till vederläggande af der äsigt, som inom beredningen blifvit uttalad, at! n befogad anledving till missnöje med restindrifningen ej hittills funnits, tillåter jag mig citera det omdöme, som finnes af stadsfullmäktige uttaladt i protokollet för d. 16 Nov. 1565, neml. at det var uppenbart, att vederbörande executorer, vid försöken att indrifva de oguldne skattebeloppen, ej i allmänhet gått tillväga med den noggrannhet och omsorg, att föreskrift om samtlige beloppens afkortning borde, på grund af uppgifterne i längden, meddelas, utan det fast heldre befunnes, att uppgifterna om hindren för beloppens uttagande i många fall blifvit införda utan undersökning om förhållandet och möjligen utan att ens gäldenären blifvit hörd, ehuru han vistats i staden. Om ett sådant omdöme med fog kunnat utalas, förefaller det mig ganska betänkligt, att exekutorerne med den större frihet till meddelande af afkortningar, som de nu erhållit, lemnas utan kontroll, hvadan det synes mig ganska välbetänkt, att de vid sin sida ega några personer, som kunna utöfva ett väsendtligt inflytande och gifva en behöflig ledning för deras omdöme om hvad som för personers behof efter olika stånd och vilkor erfordras och som alltså bör från utmätning fritagas. På samma gång exekutorerne, om mitt förslag antoges, erhålla ett stöd för sina afkortningsåtgärder, förledas de icke att i följd af dylike omdömen, som det ofvan citerade, handla hänsynslöst mot de skattskyldige, blott för att skydda sig för obehaget af framtida anmärkningar om vårdslöshet. På grund af ofvan framställde skäl yrkar jag forttarande på bifall till det som af mig i här ifrågavarande fall blifvit föreslaget. I fråga om förslaget n:r 3 har beredningens pluralitet grundat sitt afstyrkande yttrande på en sädan uppfattning deraf, som skulle detsamma åsyfta att bestämma ,,hvad som må anses utgöra kommunens medlemmars åsigter om möjliga brister i allmänna lagen, angående dessa medlemmars politiska rättigheter. Oriktigheten af denna uppfattning lärer tydligen framgå deraf att här visst icke är fråga om någon politisk rättighet (gent emot staten) utan om en rent kommunal rättighet; äfven om densamma i öfrigt öfverenstämde med de af mig begagnade ordalagen, hvilket ingalunda år händelsen. Jag har icke begärt något uttalande af kommunens medlemmars åsigter rörande måjliga brister i allmänna lagen-, utan i främsta rummet utredande af den ändring i nu gällande rösträttsfördelning, som kunde vara mest passande för härvarande förhållanden, d. v. s. i och för sig gagneligast, och om möjligt på samma gång med den allmänna meningen mest öfverensstämmande, samt i andra rummet vidtagande af den åtgärd, som enligt gällande lag kan stå stadsfullmäktige till buds för åstadkommande af en dermed öfverensstämmande lagstiftning. Att ordningen för den kommunala rösträttens utöfning också hörer till gemensamma ordningsangelägenheter, torde lätt inses, om också beslutande-rätten såväl i detta som i åtskilliga andra till ,,ordning och hushållning hörande serskilda fall, tillsvidare blifvit genom allmänna författningar inskränkt och begränsad. Att deremot äfven i sådana fall öfverlägga och rådgöra samt till och med petitionera torde så mycket heldre ligga inom stadsfullmäktiges befogenhet, som de städer, hvilka enligt 5 7 äro skyldige att välja stadsfullmäktige, eljest skulle sakna en rättighet, som allmänna rådstugorna i de mindre städerna. visserligen icke godvilligt låta sig fråntagas. Då härtill kommer, att 36 af här gällande kommunalförsattning tydligen säger att vid stadsfullmäktiges sammanträde väckt förslag först skall till utredning öfverlemnas, vare sig åt tillsatt styrelse eller serskild beredning; men den för behandlingen af detta mitt förslag utsedda beredninn helt och hållet underlåtit att till utredande retaga de deri alternativt, framställda sätten för strättens jemnare fördelande, får jag för egen del påyrka: att mitt förslag n:r 8, enligt arbetsordningens 8 14, återremitteras till fullständigare utredning, med serskildt uppdrag att rörande ändamålsenligheten af den i förslaget intagna 10gradiga skalan afgitva yttrande. Edv. von Schoultz. mm