Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 februari 1868, sida 3

pen lydde med berömvärd ifver sin chef och hade snart lyckats att i grund svärta och sönderslita de arma klädespersedlarne. då en ny person hastigt uppträdde på skådeplatsen. Det var en ung flicka med dödsbleka kinder och flygande hår, som, vridande sina händer, snyftande och klagande ropade: ,Store Gud, hvad gör öfversten, hvad skall väl frun säga? Det var helt enkelt den mordiske linklädshatarens egen piga. Historien förmäler icke hvad ,frun i sjelfva verket sade, men man påstår, att hennes man vid den oförmodade upptäckten blef blekare i ansigtet än hans egna nytvättade skjortor voro före den olyckliga hämnd-exercisen. Vesuvius. Times korrespondent i Neapel berättar att natten emellan den 28 och 29 Januari ett utomordentligt präktigt utbrott egde rum från Vesuvius. Hela den öfra delen af berget var betäckt med glödande lava, hvilken erbjöd ett så öfverraskande skådespel, att större skaror nyfikna skyndade ditut från Neapel, och deribland prins Amadeus och hans gemål. Under den första veckan af Februari har berget nästan oafbrutet varit i verksamhet. Neapel är öfverfullt af främlingar, som vanligtvis nattetid göra sin utflygt till Vesuvius. Börsoch Aktie-svindlerierna i Frankrike. Efter en utländsk tidning meddela vi nedanstå ende tabell, utvisande huru under det nuvarande kejsardömet de olika finansiella företagen uppslukat milliarder francs. Dessa kapitaler äro tagna utur folkets fickor, under det grundläggarne af de olika sällskaperna bestått af de förnämsta personer inom staten, såsom höga tjenstemän, deputerade, senatorer m. fi. Tabellen upptager fö den 31 December 1867: Högsta Kursen d. kursen. 31 Dec. Förlust. år 1852. 1867. 34-ränta 86: — Bankaktier 4,600: — Iypothekspapper 1,760: — Mobilier jande kursnoteringar till Ost-banan 1,06 Lyoner-d:o 1, 850 Orleansd:o 1,575 Westd:o 990: — Transatlantiska fartyg 690: — Messageries fartyg 1,550: — Suez kanal 530: — Mires aktier talienska lånet Mexikanska oblig. Spanska mobilier Östra statsbanan Lombarderd:o Romerskad:o Saragossa-d:o Pampelona-d:o Sevilla-d:0o eresd:o Spanska Nordbanan 567 Portugisiska banan 532: 50. Ital. Viktor Emanuel d:o 695: — 40: — 655: — Signe Hebbe i Warschau. Den franska musiktidningen , Menestrel, ur hvilken vi i gårdagens tidning anförde ett omdöme om denna konstnärinnas uppträdande i Warschau, säger, att hon derstädes skördat stora triumfer som Valentine i Hugenotterna och snart skulle uppträda som Leonora i ,,Trubaduren. Deremot läses uti den i Leipzig utkommande tidningen Signale, att Hugenotterna blifvit med köld emottagen af publiken i Warschau, att denna opera icke kunnat gifvas mera än 3:ne gånger, att fröken Hebbe ingalunda kunnat ersätta den sångerska, som förut innehaft denna rol, samt att hon derefter uppträdt som Leonora i ,, Trubaduren, men lika litet guterats i denna rol som förut i Valentines. Hvilket af dessa begge så olika omdömen är det riktiga? Fru Norman-Neruda lät, såsom förut omtalats, den 31 sistl. Januari i Frankfurt am Main höra sig på sitt instrument och vann äfven der det lifligaste bifall. Frankfurter-tidningarne täfla i smickrande loford öfver den kratt och det behag, med hvilket den utmärkta konstnärinnan förer sin stråke. ,,Den Rodeeska A-moll-konserten lemnade henne isynnerhet tillfälle, säger en tidning, ,.att göra hennes klara, artistiska uppfattning fullt gällande, under det hon i adaigo t och finalen i Vieuxtemps E-dur-koncert utvecklade en så fulländad teknik, att den icke förnummits bättre hos våra mest framstående violspelare.,, Från Frankfurt begaf fru Norman-Neruda sig till Paris, der hon, enligt privat underrättelse pr telegraf, uppträdde förliden Söndag på en af Pasdeloups bekanta middagskoncerter, hvilka alltid gitvas för ett auditorium af flera tusen personer, och der hon gjorde stormande lycka. Hon har blifvit anmodad att i samma lokal låta höra sig äfven nästkommande Söndag. Också ett sätt att puffa för sina varor. Uti en i Cleveland utkommande tidning tillkännagifver en handlande, att alla förkunnare af Guds ord erhålla uti hans butik sina varor till inköpspriser, med vilkor att de från predikstolen rekommendera dem för sina respektive församlingar. Följden häraf skall blifva, säger tidningen, att vi hädanefter få höra huru presten, sedan han välsignat församlingen, börjar pladdra för hr N. N:s krinoliner, chignoner, tyger, kolonialvaror, m. m. Arbetarebostäder. En utaf Newyorks rikaste köpmän, Alex. I. Stewart, skall inom kort för ett kapital af 10,000,000 dollars låta uppföra arbetarebostäder för stadens arbetande fruntimmer. De äro ej ämnade att blifva fattighus, utan hem, der de utom husrum äfven kunna få mat och andra lifstörnödenheter till priser, som de lätt kunna betala. Öfverskottet — om sådant erhålles — skall användas till ytterligare förökande af bostädernas antal. Ny upptäckt i ,,chignonerna. Damernas chignoner, redan förut mycket omtalade och omskrifna, börja nu äfven att omnämnas i botaniska tidskrifter. Sedan man först i dessa modeartiklar observerat åtskilliga mikroskopiska djurarter, har man nu äfven i dem börjat finna små växter. Så har Rabenhorst i ,,Botanische Zeit. detta år beskrifvit Pleurococcus Beigelii och Gloeotheca trichophila, tvenne nya, i en chignon upptäckta alg-arter. Karakteristiskt tecken till afslutande af en traktat. Konungen å Fidji-öarne har genom en ambassad låtit tillställa Förenta Staternas president en ofantligt stor hvalfisktand, å hvilkens ena ända befinner sig ett grässnöre. Berör presidenten nämnde snöre och sålunda emottager presenten, så är fördraget afslutadt, enligt hvilket konungen förbinder sig att erlägga en skadeersättningssumma för trenne amerikanska sjömän, som af hans undersåter blifvit uppätna. En storståtlig skomakareskylt fanns för flera år sedan i Karlstad. Den höll 2 alnar i qvadrat, hade en förgylld ram och framställde i blått fält två gyllne lejon, hvilka höllo en sko emellan sig på det sättet, att det ena lejonet höll tån, det andra klacken af skon mellan ramarne och tänderna. Härunder stod följande vers: Rif och slit bäst ni vill, Tyget håller ändå till!Allra nederst lästes skomakarens namn Minneslista för jordbrukare i Mars 1868. (Ur Skaraborgs läns Hushållningssällskaps